En framtid där datorer kan tänka, är smartare än människor och tar över världen har framställts i många olika science fiction-filmer. Samtidigt finns det en stor fascination för den tekniska utvecklingen och de många fördelar som den medför. Det snabbt växande tekniska området artificiell intelligens (AI), som närmast beskrivs som mjukvara som kan tänka och lösa komplexa problem likt oss människor, har därför bemötts med en skräckblandad förtjusning. Framförallt finns det en oro för hur den tekniska utvecklingen, särskilt AI, respekterar de grundläggande rättigheterna, varav kommission år 2021 gav ut ett förslag till förordning med harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI-förordningen). I förslaget till AI-förordning fastställs skyldigheter för leverantörer av AI-system som klassificeras som högrisksystem. Därutöver innehåller förordningen ett förbud för AI-system där risken för kränkning av de grundläggande rättigheterna bedöms som oacceptabelt hög. De skyldigheter som AI-förordningen ålägger leverantörer av AI-system med hög risk är både kostsamma och administrativt betungande. För att uppnå de omfattande kraven i förordningen kommer leverantörer som utvecklar och använder AI behöva anpassa en stor del av verksamheten. Det innebär en direkt begränsning av näringsfriheten. Kärnan i näringsfriheten, som återfinns i både EU:s stadga för de grundläggande rättigheterna och i nationell rätt, är att näringsverksamheter ska få drivas på valfritt sätt utan statens inblandning. Men näringsfriheten kan även betraktas utifrån ett vidgat perspektiv där rätten att konkurrera och utvecklas på lika villkor ingår. Förutom den inskärning som förordningen gör på näringsverksamheters individuella rättigheter riskerar den att hämma både konkurrens- och innovationskraften på marknaden. Kommissionen menar att denna begränsning av näringsfriheten är proportionerlig i förhållande till förordningens syfte. Men det finns många delar av förordningen som kan diskuteras och ifrågasättas. I själva verket kan förslaget till AI-förordning snarare beskrivas som en rädsla för den tekniska utvecklingen än en berättigad begränsning av näringsfriheten. / A future where computers can think, outsmart humans and take over the world has been portrayed in many science fiction movies. At the same time, there is a growing fascination for technical advantages and the endless possibilities it can bring. The rapidly expanding area of artificial intelligence (AI), software that can take intelligent decisions and solve complex problems similar to humans, has therefore been met with a mix of excitement and concern. A prominent concern raised in recent years has been regarding how the technical development, especially the application of artificial intelligence, respects the fundamental rights. As a result, the Commission published a proposal with harmonized rules on artificial intelligence (AI-act) in 2021. The AI-act contains a set of requirements for providers of AI systems classified with high risk of violating the fundamental rights. In addition, some AI systems which are considered to have an unacceptable risk of violating the fundamental rights, are prohibited. The proposed obligations imposed on providers of high-risk AI systems are both expensive and administratively burdensome. In order to fulfill the comprehensive requirements, providers of systems utilizing artificial intelligence are forced to make extensive adaptions to their business. This is a direct restriction on the freedom to conduct business. The core of the freedom to conduct business, stipulated in The Charter on Fundamental Rights of the European Union as well as in national law, is the right to conduct a business in any way, without the intervention of the state. Furthermore, the freedom to conduct business can be interpreted through a broader perspective, including the right to compete and innovate in a fair market on equal terms. In addition to the restriction on the individual rights of businesses, the AI-act risks limiting the competition and innovation in the market. The Commission considers the restriction of the freedom to conduct business proportionate in regard to the purpose of the regulation. But there are many parts of the regulation that can be discussed and questioned. In fact, the proposal to the AI-act can be described as an unjustified fear of the technical evolution, rather than a justified restriction on the freedom to conduct business.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-475785 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Slättegård, Vilma |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds