Tidsbudgetering är ett styrverktyg som används inom revision för att planera och budgetera revisionen. Detta har i tidigare forskning haft ett kritiskt perspektiv och belystunderrapportering av tid. Den ökade kommersialismen har resulterat i snävare budgetar, samtidigt som kraven på att ett effektivt och kvalitativt arbete utförs kvarstår. Negativa effekter har uppstått för anställdas fortlevnad inom branschen, specifikt för att behålla kvinnor inom yrket. Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om revisorsassistenters förståelse om tidsstyrning och rådande strukturer inom revision. Tio intervjuer har genomförts där fem kvinnliga respektive fem manliga revisorsassistenter har tillfrågats vilket utgör vår empiri. Uppsatsens resultat uppmärksammar en förmildrande effekt i en informell struktur utanför hierarkin som förekom hos revisionsbyråerna. I denna struktur upplevde de anställda en lättsamhet att prata med vem som helst, oavsett rang i hierarkin. Vidare skapades en tydlig genomgående lagkänsla mellan alla nivåer, som betonades vara en nyckel till att snabbt kunna lösa problem och lära av varandra för att kunna hålla sig inom tidsbudgeten. Framför allt minskades den upplevda tidspressen, som orsakades av tidsbudgetens utformande. Upplevelsen av förutsättningarna att avancera inom revision skilde sig inte åt i den utsträckning som på förhand målats upp. Trots det kunde en varsamhet utläsas hos de kvinnliga revisorsassitenterna. Detta eftersom deras framtidstro inom revisionsyrket oftast kolliderade med viljan att skaffa familj, som medförde en känsla av att ett val behöver göras. Det är något som kan liknas vid tidigare studiers redogörelse för kvinnors vision om framtiden inom revisionsyrket. Detta kan samtidigt visa att förutsättningarna upplevs mer jämlika. Underrapportering av tid upplevs genomgående som något negativt. Fenomenet förekommer i mindre utsträckning av både manliga och kvinnliga respondenter. Det finns förväntningar och en press att leverera som leder till att revisorsassistenter känner att tiden inte räcker till. Utöver detta upplevs en otillräcklighet att inte lyckas prestera lika bra som alla andra, vilket gör att underrapportering av tid förekommer. / Time budgeting is a management tool used in auditing to plan and budget the audit. In previous research, this has had a critical perspective and highlighted underreporting of time. The increased commercialism has resulted in tighter budgets, while the demands for efficient and qualitative work to be carried out remain. Negative effects have occurred for employee retention within the sector, specifically for retaining women in the profession. The purpose of this essay is to increase knowledge of auditing assistants' understanding of time management and the prevailing structures within auditing. Ten interviews have been conducted where five female and five male audit assistants have been inquired, which constitutes our empirical data. The paper's results draw attention to a mitigating effect in the form of an informal structure outside of the prevailing hierarchy that occurred at the audit firms. In this structure, employees experienced an ease of talking to anyone, regardless of rank in the hierarchy. Furthermore, a clear overall sense of a team was created between all levels. Which was emphasized as a key to being able to quickly solve problems and learn from each other in order to stay within the time budget. Above all, the perceived time pressure, which was caused by the design of the time budget, was reduced. The experience of the conditions to advance in auditing did not differ to the extent that was previously presented. Despite that, a caution could be interpreted by the female auditing assistants. This is because their imagined future within the auditing profession often collided with the desire to start a family, which entailed a feeling that a choice needed to be made. This can be compared to previous studies' account of women's vision of the future within the auditing profession. At the same time, this can show that the conditions are perceived to be more equal. Underreporting of time is consistently perceived as something negative. The phenomenon occurs to a lesser extent in both male and female respondents. There are expectations and a pressure to deliver that lead to auditing assistants feeling that the time was not enough. In addition to this, there is a perceived insufficiency of not being able to perform as well as everyone else, which entails that underreporting of time occurs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-95661 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Karlsson, Linus, Tornkvist, Anton |
| Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0131 seconds