Purpose: The construction industry is facing changes as academic education is becoming more common. Practical competence will be lost as newly graduated civil engineers often lack practical experience. As the industry is characterized by a clear identification and where a common view is that "you ought to have experience from construction work", this change is problematic. This study focuses on the supervisors role, where the aim of the report is to analyze how newly graduated civil engineers handle the lack of practical experience. Method: In order to achieve the objective of the study, the supervisor role has been studied at two large construction companies. To get a deep and fair view of the role, site managers and construction workers, together with supervisors with both practical experience and theoretical background have been studied. The nature of the study is qualitative where empirical data has been collected through interviews, observation, and analysis of internal company documents. Findings: The analysis is that the supervisors’ role is characterized by a certain number of tasks and operations. From these, connections can be made to how management should be handled, and the characteristics required in such operations. The last part includes collective identification within the industry and its pressure on the role. From these aspects the result is summarized. The affect is that newly graduated civil engineers require a more analytical and information seeking mindset when lacking practical experience. Implications: The conclusion of this study is that practical experience is an advantage in the role of supervisor, and that it is important to give the chance for supervisors to gain practical experience. In compensation for the lack of practical experience of newly graduated civil engineers, they instead have an analytical and information- seeking mindset. They also possess basic knowledge of the complete building process. The characteristics that are more important to focus on than experience are: having commitment, clarity in communication, clear structure and sense of initiative. The critical factors for leading the construction production is to disseminate information, take initiative, react to unexpected crises and allocate resources. Limitations: The study focuses on the role of supervisor at two major construction companies. If the study had also included smaller construction companies, a wider and more general conclusion of the role at large, could have been made. The study would be improved if more observations were possible to implement. To also observe the role from different occupational groups, other aspects and a wider analysis would have been possible to conduct. Keywords: Supervisor’s role in construction industry, Mintzberg's leadership roles, first-line manager, practical experience/academic education, collective identity. / Syfte: Byggbranschen står inför en del förändringar då akademisk utbildning blir allt vanligare. Praktisk kompetens går förlorad då nyexaminerade byggnadsingenjörer ofta saknar praktisk erfarenhet. Då branschen präglas av en tydlig identifiering och samhörighet där ”man ska ha varit ute i produktionen”, blir denna förändring problematisk. Denna studie fokuserar på arbetsledarrollen där målet med rapporten är att analysera hur nyexaminerade byggnadsingenjörer hanterar bristande praktisk erfarenhet. Metod: För att uppnå målet med studien har arbetsledarrollen studerats på två större byggföretag. Platschefer och yrkesarbetare samt arbetsledare med både praktisk erfarenhet och teoretisk bakgrund har studerats för att få en djup och rättvis bild av rollen. Studien är av kvalitativ karaktär där empirisk data har samlats in i form av intervjuer, observation och analys av företagens interna dokument. Resultat: Analysen är att arbetsledarrollen präglas av ett visst antal arbetsuppgifter och arbetsmoment. Utifrån dessa kan tydliga kopplingar dras till hur ledandet bör ske och vilka egenskaper som krävs i samband med dessa moment. Sista delen innefattar den kollektiva identifieringen inom branschen samt dess påtryckningar på rollen. Från dessa aspekter sammanfattas resultatet till att arbetsledarrollen påverkas genom att nyexaminerade byggnadsingenjörer kräver ett mer analytiskt och informationssökande tänk vid avsaknaden av praktisk erfarenhet. Konsekvenser: Slutsatsen är att praktisk erfarenhet är en fördel i rollen som arbetsledare, samt att det är av vikt att ge arbetsledare möjligheten till ökad praktisk erfarenhet. Som kompensation för den bristande praktiska erfarenheten hos nyexaminerade byggnadsingenjörer har de en helhetsbild över byggprocessen samt att de i större utsträckning söker upp och analyserar information. De egenskaper som är viktigare att fokusera på än erfarenhet är engagemang, tydlighet, struktur och initiativtagande. Samt de avgörande faktorerna för att leda byggproduktionen är att kunna sprida information, ta initiativ, agera vid oväntade kriser, samt fördela resurser. Begränsningar: Studien fokuserar på arbetsledare vid två större byggföretag. Om studien även hade omfattat mindre byggföretag hade bredare och mer generella slutsatser för rollen i stort kunnat göras. Studien hade förbättrats om fler deltagande observationer hade varit möjligt att genomföra. Att även observera rollen utifrån olika yrkesgrupper hade kunnat bidra till andra aspekter i analysen. Nyckelord: Arbetsledarrollen i byggbranschen, Mintzbergs ledarroller, första linjens chef, praktisk erfarenhet/akademisk utbildning, kollektiv identitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-29632 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Lund, Sofia, Selle, Felicia |
| Publisher | Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik, Tekniska Högskolan, Högskolan i Jönköping, JTH, Byggnadsteknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1169 seconds