Det varierar stort i vilka erfarenheter barnen har med sig när de blir adopterade. Majoriteten av de barn som blir internationellt adopterade har i förväg kända särskilda behov på grund av exempelvis sjukdomar, funktionshinder eller svår social bakgrund. En del kan ha tillbringat den första tiden i livet med sin biologiska familj, medan andra kan ha blivit lämnade vid födseln. Dessa separationer kan sätta djupa spår hos adoptivbarnet och bilda problematik under uppväxten (Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, 2013). Studien syftar till att undersöka om adoptivpersoner upplever problem relaterat till sina liv som adopterade, och i sådana fall undersöka hur dessa problem kan se ut. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med tre adoptivpersoner som sedan har transkriberats och analyserats utifrån tematisk innehållsanalys. De framtagna temana har analyserats med teorierna symbolisk interaktionism och stigma. Dessa teman är: bakgrund, familj, identitet, tankar och funderingar samt biologiska rötter. Intervjupersonera är adopterade ifrån Sydkorea och Indien, samtliga uppvuxna i Sverige. Resultaten tyder på att adoptivbarnets tidiga socialisationsperiod med adoptivföräldrarna och socialiseringen in i samhället är betydande för dess identitetsutveckling och självkänsla. Således är bland annat uppväxten, familjen och samhället viktiga faktorer som påverkar och formar adoptivpersonen. Många adoptivpersoner kämpar med inre och yttre processer som pågår samtidigt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-84727 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Persson, Marcus |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds