Return to search

Hur arbetar bildterapeuter med affektmedvetenhet? / How does art therapists' work with affect awareness?

Syfte: I denna studie undersöktes bildterapeuters berättelser om hur de arbetar med affektmedvetenhet i bildterapi. Metod: En kvalitativ studiedesign användes genom semistrukturerade intervjuer med fyra bildterapeuter. För att utvinna data valdes tematisk analys. Bearbetning av intervjuerna utgick ifrån fyra dimensioner av affektmedvetenhet enligt Monsen, Eilertsen, Melgård och Ødegård (1996): Uppmärksamma, Tolerera, Icke-verbalt uttryck samt Verbalt uttryck av känslor. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i nio teman/bildterapeutiska arbetssätt för ökad affektmedvetenhet hos klienten: Lägga märke till känslor, Synliggöra omedvetna känslor, Synliggöra mer medvetna känslor, Växla mellan tanke och känsla, Reglera överväldigande känslor, Omstrukturera, Kroppsfokus, Öppna bilden och Låna bilden. Slutsats: Genom om att belysa bildterapimetoder med fokus på affektmedvetenhet tydliggörs viktiga tekniker och aspekter, såväl icke-verbala som verbala. Resultatet kan generera idéer till interventionsforskning kring bildterapeutiskt arbete med affekter. / Aims: In this study, art therapists' stories of how they work with affect awareness in art therapy were examined. Methods: A qualitative study design was used with semi-structured interviews with four art therapists. The thematic analysis was based on four dimensions of affect awareness: Affect awareness, Affect tolerance, Nonverbal and Conceptual expression of affect (Monsen, Eilertsen, Melgård & Ødegård 1996). Results: Analysis of the interviews resulted in nine themes/art therapy methods for increased affect awareness: Paying attention to affect, Highlighting unconsiousnes affects, Highlighting more aware affects, Switching between thought and affect, Regulate overwhelming affects, Restructure, Body focus, Opening the image and Borrowing the image. Conclusion: By highlighting art therapy methods focusing on affect awareness, important techniques and aspects, both non-verbal and verbal, are clarified. The result can generate ideas for intervention research on art therapy with affects.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-185454
Date January 2021
CreatorsFarrokhi, Anna
PublisherUmeå universitet, Avdelningen för arbetsterapi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0017 seconds