Huruvida ett företag gynnas av att börsnotera sig är många gånger en fråga som är svår att svara på. Det finns fördelar såväl som nackdelar med att gå från att vara ett privatägt till ett publikt bolag noterat på den svenska aktiemarknaden. Företagets bransch, finansiella ställning, framtida mål och övriga förutsättningar har alla en inverkan på ett eventuellt beslut att genomföra en börsnotering. Det finns studier som framhäver fördelarna med att vara börsnoterad. Främsta motivet är ofta att få förbättrad tillgång till kapital - både i form av bättre tillgång till krediter och lån, men också en utökad möjlighet för företaget att även efter noteringen resa nytt kapital via till exempel nyemissioner. Samtidigt så säger Pecking order theory (Majluf & Myers, 1984) att ett företag endast som sista utväg bör sälja av aktier för att finansiera verksamheten. Pecking order theory anser att en börsnotering är ett sub-optimalt val om syftet med noteringen är att lösa företagets finansiering. Agency cost theory (Fama & Jensen, 1983, s. 304-307) är en annan teori som antyder att effektiviteten i styrningen av ett företag kan minska efter en börsnotering. Detta beror på att styrningen och ägandet blir mer separerad och att ledningen efter en börsnotering därför ofta har mindre incitament att agera i aktieägarnas bästa intresse. Studien har utgått från studier som visar på fördelar/nackdelar och motiv med börsnoteringar samt Pecking order theory och Agency cost theory som båda antyder att en börsnotering inte är ett bra val utan istället riskerar att försämra företagets finansiella prestation. Syftet med studien är att granska den effekt en börsnotering har på den finansiella prestationen för företag på den svenska aktiemarknaden. I den aktuella studien förklaras den finansiella prestationen av fyra nyckeltal, där dessa är omsättningstillväxt, vinsttillväxt, avkastning på eget kapital och avkastning på totalt kapital. En granskning av 103 bolag som noterades på den svenska aktiemarknaden under perioden 2008 till 2013 genomfördes. Sammanställning av finansiella data från företagen i kombination med uträkning av finansiella nyckeltal samt användande av statistiska tester gjorde att studiens syfte kunde uppfyllas. Resultatet visade att omsättningstillväxt, med en signifikansnivå på 5 %, uppvisade en svagare utveckling efter en börsnotering jämfört med innan. Enbart 6 av de 24 statistiska testerna som genomförts blev signifikanta, vilket medförde att det inte gick att fastställa att en börsnotering leder till en förändring av ett företags finansiella prestation. De icke- signifikanta testerna indikerade dock även dem att den finansiella prestationen blev sämre efter noteringen, då en majoritet av företagen i urvalet uppvisade sämre värden på de finansiella nyckeltalen efter börsnoteringen. Dock kan inga slutsatser angående målpopulationen som helhet dras från de testerna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-150981 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Öman, Erik, Vikström, Daniel |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi, Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds