Under produktionen av kartong vid det integrerade massa- och kartongbruket, som ägs av Holmen Iggesund Paperboard AB, bildas klorat som är giftigt för vattenlevande organismer. Därför är det väsentligt att utsläppet av klorat till havet, via avloppsvattnet från bruket, hålls under de gränsvärden som fastställts. För att övervaka kloratutsläppet analyseras prover på avloppsvattnet rutinmässigt, och en jonkromatograf ämnades tas i drift för ändamålet. Jonkromatografi är en standardiserad metod för analys av klorat, som måste verifieras innan den tas i bruk. Inga explicita krav fanns på hur omfattande verifieringen skulle vara. Ett syfte med studien var därför att utveckla generella rekommendationer för omfattningen av verifieringen av en standardiserad analysmetod. Litteratur angående verifiering eftersöktes och summerades, och utifrån den togs en verifieringsplan för jonkromatografisk analys av klorat fram. Mätresultat som erhölls utvärderades statistiskt. Slutsatserna var; att verifiering bör planeras på ett sätt så att kalibrering och underhåll av instrumentet sker i samma omfattning som är tänkt vid rutinanvändning av analysmetoden; selektivitet bör testas tidigt, och riktiga prover bör analyseras i ett tidigt skede; omfattningen av verifieringen med avseende på provmatriser och koncentrationsnivåer ska återspegla de provmatriser och koncentrationer som analysmetoden kommer att innefatta i rutinarbetet; antalet försök som bör inkluderas beror på kraven som ställs på de olika egenskaper som definierar prestandan. Minst 6 försök på varje provmaterial var ett riktmärke för precision och riktighet, medan ett försök räckte vid utvärdering av selektivitet och instrumentets mätområde. För att kunna säkerställa god analyskvalité, är utbildning i analysmetodik en viktig del. Ytterligare ett syfte med denna studie var att undersöka utbildningsverksamhetens lärandemål, samt vilka utmaningar som fanns inom utbildningen i analysmetodik. Genom fokusgruppintervjuer och observationer samlades information inom utbildningsverksamheten och dess utmaningar. Utifrån det teoretiska ramverket självstyrd inlärning utfördes en deduktiv tematisk analys av den insamlade datan. Slutsatserna av arbetet löd: Det övergripande syftet med upplärningen inom en analysmetod var att personen som genomgått utbildningen ska kunna ansvara för att tillämpa analysmetoden självständigt utifrån instruktionen, ha kunskap om rimliga mätresultat, kunna reflektera över sitt arbete, samt ha kunskap om syftet med analysmetoden. Ingen standardiserad mall för vad som ska ingå i utbildningen inom en analysmetod fanns, vilket bidrog till osäkerheter angående huruvida likvärdig kompetens uppnåddes för personer under utbildning; dagens utbildningsupplägg inbjöd inte till att personen under upplärning tog på sig ansvaret för uppfyllandet av lärandemålen i den utsträckning som önskades. För att möjliggöra detta föreslogs att ett förberedande moment skulle införas, samt att den lärande skulle få mer tid och möjlighet att genomföra delar av utbildningen självständigt. / During the production of paperboard at the integrated pulp and paperboard mill, owned by Holmen Iggesund Paperboard AB, chlorate is formed, which is a toxic compound for aquatic organisms. It is therefore essential that the chlorate levels in the wastewater from the mill, which is released to the ocean, are below the established limit. In order to monitor the effluent of chlorate, wastewater samples are routinely analyzed, and for this purpose an ion chromatograph was intended to be put to use. Ion chromatography is a standardized method for chlorate analysis, which needs to be verified before being used for routine analyses. No explicit requirements regarding the extent of the verification existed. One purpose of this study was therefore to develop general recommendations regarding the extent of verification of a standardized analytical method. Literature regarding verification was sought for and summarized. Based on the literature, a plan for verifying ion chromatographic analysis of chlorate was constructed. The measurement results obtained were evaluated statistically. Conclusions drawn were: calibration and maintenance of the instrument during the verification process should reflect the frequency of maintenance and calibration planned during the routine use; selectivity should be tested early on, as well as real samples; the extent of the verification with respect to matrices and concentration levels should reflect those that will be included in the routine use of the analytical method; the number of experiments included depends on the requirements imposed on the performance characteristics of the method. At least 6 experiments for each sample was a good aim for verifying precision and trueness, while one experiment was enough for verification of selectivity and the working range of the instrument. In order to ensure satisfactory analysis quality, training in analytical methods is an important aspect. Another purpose of this study was to investigate the learning objectives of the educational activities as well as what challenges could be identified with respect to training in analytical methods. Through focus group interviews and observations, data was collected about the educational activities and challenges. Based on the theoretical framework self-directed learning, a deductive thematic analysis was performed. Conclusions were: The overall purpose of the training in analytical methods was that the person who underwent training should be able to independently apply the analytic method, with the aid of the analytical instruction, have the necessary knowledge about reasonable results, be able to reflect about their work and have knowledge about the purpose of the analytical method. No standardized template regarding what should be included in the training existed, which contributed to uncertainties regarding if equivalent knowledge was achieved for persons under training. The educational approach of today did not encourage the person under training enough to take responsibility for fulfilling the learning objectives. To enable this, it was suggested that a preparation element should be included in the training, and also that the person under training should get more time and opportunities to complete some of the training independently.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-317503 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Nordström, Amanda |
| Publisher | KTH, Lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2022:510 |
Page generated in 0.0025 seconds