Bakgrund Hopp innebär att vi fortfarande tror på en potentiell framtid. När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom orsakar sjukdomen ofta att känslor pendlar mellan hopp och hopplöshet inför de komplikationer som uppstår under sjukdomens gång. För att sjuksköterskan ska kunna ge god omvårdnad krävs familjefokuserad omvårdnad vid mötet med familjerna. Sjuksköterskan kan använda sig av föräldrarnas kunskap för att få en så bra relation till barnet som möjligt, samtidigt som föräldrarna behöver vägledas av sjuksköterskan. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan inge och bevara hopp hos föräldrar vars barn vårdas på sjukhus på grund av allvarlig sjukdom. Metod Denna litteraturöversikt baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Databassökningen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL, där både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades. De inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades enligt Sophiahemmets bedömningsmall och analyserades med stöd av Kristenssons (2014) Integrerade analys. Resultat Fyra kategorier skapades; Sjuksköterskans behov av kunskap om hoppets betydelse för föräldrar, Sjuksköterskans samtalande, Stödjande och trygghetsskapande funktion, Anpassad information och utbildning samt Användning av strategier. Resultatet utvisar att hopp alltid finns närvarande hos föräldrarna - även om hoppet ibland upplevdes svårare att hålla fast vid. Föräldrarnas hopp består huvudsakligen av en förlitan om barnets tillfrisknande, och en önskan om att barnet skulle undgå allt för många negativa vårdupplevelser. Resultatet beskriver även att sjuksköterskan, beroende på föräldrarnas behov, kan ge anpassad information genom individualiserad utbildning och stöd. Slutsats Sammanfattningsvis visar resultatet att sjuksköterskan med hjälp av ett helhetsperspektiv och förmedlandet av olika hanteringsstrategier kan förbättra familjens välbefinnande och öka föräldrars känsla av hopp. Sjuksköterskan kan genom samtal, undervisning och anpassad information inge och bevara hopp till föräldrar vars barn vårdas på grund av allvarlig sjukdom utan att för den delen förmedla en felaktig bild av barnets prognos. / Background Hope means that we believe in a potential future. When a child is suffering from a critical illness the illness often triggers fluctuating feelings between hope and hopelessness due to complications during the treatment-process. Nurses ability to provide good nursing in the meeting with families requires family-focused care. The nurse can use parents' knowledge to develop the best possible relationship with the child meanwhile guiding the parents through the treatment process. Aim The aim was to describe how the nurse can inspire and maintain hope within parents whose child is treated in a hospital due to critical illness. Method This literature review was based on 15 research articles. A database search was conducted through CINAHL and PubMed, from which both qualitative and quantitative studies were included. The articles were later quality-assessed in accordance to Sophiahemmet’s matrix and analyzed through Kristensson’s (2014) Integrated analysis. Results Four categories were created; The nurse's need of knowledge about the meaning of hope to parents, The nurse´s conversational-, supportive- and comforting function, Adapted information and education and The use of strategies. The result shows that parental hope is constantly present, although it occasionally can be difficult to retain. Parental hope consists of a reliance in the child's recovery while hoping that the child won’t suffer through too many negative experiences. The result also describes how the nurse can provide customized information through individualized education and support. Conclusions In summary, the result shows that the nurse, through a holistic perspective and the use of different coping strategies, can improve the family's wellbeing and sense of hope. Through conversations, education and adapted information, the nurse can inspire and maintain hope within parents whose children are treated due to critical illness without conveying an unrealistic image of the child's prognosis.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3502 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Helldin Boman, Josefine, König, Sofie |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0127 seconds