Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna. Den yrkesgrupp som har särskild kompetens inom området språk- och kommunikationsstörningar är logopeder. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka hur den svenska logopedens arbete kan te sig idag vad gäller arbetet med personer med demens. Syftet var också att kartlägga några av de i litteraturen beskrivna metoder gällande språklig kognitiv intervention av personer med demens. Resultatet visade att få logopeder arbetar med kommunikationsproblem vid demens i Sverige idag men det finns dock goda exempel där logopeden är involverad både i utredningsarbetet för en diagnos samt i rådgivning till den drabbade och de anhöriga. Resultatet visade också att det i litteraturen finns metoder både för direkt och indirekt intervention gällande denna patientgrupp. Några av de metoder som svenska logopeder redan idag använder, såsom exempelvis Supported Conversation for Adults with Aphasia, (SCATM ) eller Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) kanske går att använda i arbetet med individer med demens. Slutsatsen är att det är få logopeder som arbetar inom den svenska demensvården och att det finns arbetsmetoder beskrivna i litteraturen, både för direkt samt indirekt intervention, som kan användas av logopeder vid arbete med personer med demens/Alzheimers sjukdom. Metoder som Spaced Retrieval training (SR-träning), Reminiscence samt ?The Breakfast Club? är exempel på metoder som är evidensbaserade. För att fortsätta utveckla metoder och utvärdera dess effekt på individer med demens, behövs vidare studier både kring de idag befintliga arbetsmetoderna, samt ett utprövande av nya. / The population in today´s society is getting older. A lot of people suffer from some kind of dementia, including Alzheimer´s disease, as this disease is strongly associated with old age. Dementia brings many difficulties, including difficulties with memory, language and communication. Many professions are represented around the person with dementia in Sweden today, however there is rarely any professional person with a thorough knowledge of the language and communication difficulties which the sick individual gets. In early Alzheimer´s disease the linguistic changes are barely noticeable, but as the disease gets worse, major linguistic difficulties will show. The occupational group that is already in the field of language and communication disorders is the speech therapist. The purpose of this study was to identify the Swedish speech therapists work today regard working with people with dementia and to map some of the methods described in the literature concerning cognitive communicative intervention of people with dementia. The results of this study showed, that few speech therapists are working with people with communication problems of dementia in Sweden today. There are still good examples though, where the speech therapist is involved in both diagnosing and advising the person with dementia and their relatives. The results also showed that in the literature there are methods for both direct and indirect interventions regarding this patient group. Perhaps some of the methods that Swedish speech therapists use today, like Supported Conversation for Adults with Aphasia (SCATM ) or Augmentative and Alternative Communication (AAC) can be used with patients with dementia. The conclusion is that there are few speech therapists that exist in the Swedish dementia care and that there are methods for working with this group of patients described in the literature, both for direct and indirect interventions, which can be used by speech therapists when working with people with dementia/Alzheimer´s disease. Spaced Retrieval training (SR-training), Reminiscence and “The Breakfast Club” are examples of some evidence based methods. To continue to develop methods and to assess its effect on people with dementia, further studies are needed both on the currently existing methods as well as testing of new ones.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-172339 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Cloud Mildton, Karin |
| Publisher | Uppsala universitet, Logopedi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.1356 seconds