Barn som far illa är en utsatt grupp i vårt samhälle. Många gånger är orsaken till att barn far illa att de personer som barnet är i beroendeställning till, vårdnadshavarna, brister i sin föräldraförmåga. Till skydd för barnen har vissa yrkesgrupper anmälningsskyldighet till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa. Många av dessa anmälningar görs av skolan och det är därför intressant att undersöka hur lärare ser på sin anmälningsskyldighet och hur de resonerar kring att göra orosanmälningar. Syftet med uppsatsen är att beskriva lärares förhållningssätt till sin anmälningsskyldighet med fokus på årskurs 4-6. Sex lärare och en rektor från två städer intervjuades och materialet analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom att lärare gör egna bedömningar av barnets situation innan en anmälan till socialtjänsten görs. Barn som utsattes för omsorgssvikt bedömdes inte vara i en lika utsatt situation som de barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp, där misstankar ofta ledde till en omedelbar anmälan. I fall där barnet misstänktes vara offer för försummelse var det inte ovanligt att skolan avvaktade med att anmäla för att se om egna insatser kunde hjälpa barnet. En risk med detta är att barn i utsatta situationer får vänta längre på hjälp.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-103678 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Lundström, Karin, Pettersson, Karolina |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds