Syftet med denna uppsats är att utforska yrkesverksammas inställning till den potentiella motsättning som kan finnas mellan det förtroende som är en förutsättning för yrkesverksamma och anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). Det framgår av 14 kap. 1 § SoL ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.”, vilket ansvar yrkesverksamma har att anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får misstanke om att ett barn far illa. Forskningsfrågorna i arbetet fokuserar i allmänhet på kuratorers inställning till anmälningsskyldigheten, och i synnerhet på deras inställning till den potentiella motsättning som kan finnas mellan förtroende, som jag tänker är en förutsättning för det skolsociala arbetet, och anmälningsskyldighet. Genom ett målinriktat urval genomförs kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre kuratorer från grundskolan i södra Sverige. Samtliga intervjuer spelas in och transkriberas i sin helhet för att sedan analyseras. Resultatet visar på hur de förvisso håller med om att anmälningsskyldigheten kan påverka förtroendet negativt, men att de samtidigt unisont anser att misstanke är ett bra tillägg i anmälningsskyldigheten samt att de inte ser något annat bättre alternativ till den nuvarande formuleringen. Kuratorerna uttrycker dock oro för hur handlingsförlamad socialtjänsten är i och med att i stort sett hela socialtjänstlagen är frivillig. Det framgår av mitt empiriska material att många anmälningar inte slutar i någon insats eller att insatsen inte ger effekt. Ett fokus på föräldraperspektiv framför barnperspektiv pekas ut som ett stort problem. De slutsatser som jag drar av min undersökning är att kuratorer i överlag är nöjda med anmälningsskyldigheten som den ser ut idag, men att socialtjänstlagen behöver kompletteras med till exempel mellantvång för att insatser från socialtjänsten ska ge effekt. / This paper aims to research the attitude of professionals towards the potential opposition between the trust that is essential for professionals and the requirement to report in socialtjänstlagen (2001:453), (SoL). The law states, in 14 kap. 1 § SoL ”Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.”, that professionals are legally required to report any suspicion of child abuse or neglect. This paper focuses in general on social workers in school and their attitude towards the requirement to report, and in particular on their attitude of the potential opposition between trust and the requirement to report. Interviews were done with three social workers from different schools in the southern part of Sweden. All of the interviews were recorded, transcribed in its entirety, and then analyzed. The results show that even though they agree that the requirement to report can affect the trust negatively, they all consider suspicion to be a good addition to the law. They also cannot see another alternative to the way that the law is now formulated. But the social workers do express a concern when it comes to the responsible authorities’ inability to act, as almost all of socialtjänslagen is voluntary. According to this research, many reports do not end in an intervention or that the intervention has no effect. A focus on the perspective of the parent over the child is one of the key factors being mentioned. The conclusion of this paper is that the social workers are in general satisfied with the requirement to report, but in order for the interventions to have effect more forms of constraint needs to be added to the law.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-59026 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Sigrell, Hannes |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för socialt arbete (SA) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds