<p>Den externa redovisningens uppgift är att förse olika intressenter med information om företagets finansiella situation. Den visar inte bara på hur det har gått för ett företag utan ger också en grund för möjliga investeringar i företaget. Informationen är ett viktigt redskap för företagets intressenter och det blir naturligt för företaget att styra informationen åt de håll som förväntas av omvärlden. Det är då begreppet kreativ redovisning kommer i uttryck. Det kan förklaras med att företag på något sätt förskönar bilden av ett företags prestation som presenteras i form av en årsredovisning.</p><p>Det finns olika syften med att använda sig av kreativ redovisning, beroende på vilken intressent företaget vänder sig till. Företagen har många intressenter som kan ta skada av felaktig eller förvrängd information. Enligt svensk lagstiftning ska en årsredovisning upprättas efter god redovisningssed och ge en rättvisande bild av företagets prestationer och det kan ge möjligheter och utrymmen för en kreativ redovisning. Det finns olika kända metoder som kan utföra detta och användandets omfattning kan variera stort. Det finns metoder som är fullt lagliga som använder sig av flexibiliteten i lagar och praxis och sedan finns det metoder som är mer allvarliga och kan betraktas som rena bokföringsbrott.</p><p>Syftet med vår uppsats är att definiera begreppet kreativ redovisning och titta på om det är ett stort problem i Sverige. Eftersom det finns många intressenter som använder sig av företagens finansiella information har vi valt att endast studera de som investerar i företagen, det vill säga investerare och analytiker. I vår teori/litteraturstudie börjar vi med att definiera begreppet kreativ redovisning följt av olika metoder som används, hur kreativ redovisning motverkas och varför företagen använder sig av kreativ redovisning. Vidare tar vi upp om val av redovisningsmetoder, olika sorters kreativ redovisning och om den kreativa redovisningen är i strid med god redovisningssed och rättvisande bild. Slutligen presenteras svenska exempel av kreativ redovisning samt att ge en definition om vad som krävs för att det ska uppfattas som ett problem. I vår empiri har vi valt att utgå utifrån en kvalitativ undersökning i form av intervju för att ta reda på om det uppfattas som ett problem i Sverige av våra respondenter.</p><p>I vår slutsats har vi bland annat kommit fram till att det inte uppfattas som ett stort problem utifrån intervjuerna och det har inte funnits någon exakt definition på vad kreativ redovisning är utifrån hur respondenterna har svarat men även hur författarna beskriver begreppet från vår litteraturstudie.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hig-113 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Uysal, Kinora, Vrklevski, Sandra |
| Publisher | University of Gävle, Department of Business Administration and Economics, University of Gävle, Department of Business Administration and Economics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0027 seconds