Sjukskrivnings- och rehabiliteringsreglerna är ett omdebatterat ämne och innehållet i dessa har förändrats mycket under årens lopp. Senaste ändringen var i form av införandet av den så kallade rehabiliteringskedjan i socialförsäkringsbalken (2010:110;SFB). Rehabilitering syftar enligt 29 kap. 2 § SFB ”till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete”. Uppsatsen tar utgångspunkt i två frågeställningar relaterade till arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. För det första studeras relationen mellan arbetsrätt och socialförsäkringsrätt, närmare bestämt om och i så fall hur den traditionellt civilrättsligt reglerade arbetsrätten påverkas av socialförsäkringsrättsliga regler om rehabilitering. Dessutom ställs frågan om införandet av de nya reglerna för arbetsanpassning och rehabilitering, bland annat rehabiliteringskedjan, har medverkat till att göra det lättare för arbetsgivare att säga upp och omplacera sjuka arbetstagare. En rättsdogmatisk metod används för att reda ut gällande rätt och söka svar på frågeställningarna. Inledningsvis beskrivs rehabiliteringskedjan, vilken är den modell som Försäkringskassan använder sig av för att bedöma rätten till sjukpenning. Rehabiliteringskedjan ersatte den tidigare ”steg-för-steg-modellen” i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen. Den stora skillnaden från tidigare är att det i rehabiliteringskedjan finns fler fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan. Därefter diskuteras vilket ansvar de olika aktörerna har i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet. Arbetsgivarens ansvar regleras på flera håll. I uppsatsen beskrivs arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöverkets författningssamling, socialförsäkringsbalken, lagen om anställningsskydd samt lagen om sjuklön. Arbetstagaren är skyldig att medverka till rehabiliteringen enligt socialförsäkringsbalken. Också Försäkringskassan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, vilket anges i socialförsäkringsbalken. I kapitel fyra behandlas de olika arbetsrättsliga principer som i analysen jämförs med de socialförsäkringsrättsliga reglerna i syfte att se om innebörden förändrats. De arbetsrättsliga områden och principer som beskrivs är uppsägning vid sjukdom, 29/29-principen, bastubadarprincipen, geografisk omplacering, arbetsledning i strid med god sed samt framprovocerade uppsägningar. Analysen visar att arbetsrätten och socialförsäkringsrätten krockar på många områden vilket leder till att anställningsskyddet på många sätt urholkas för sjuka arbetstagare. De socialförsäkringsrättsliga reglerna tycks inte ta hänsyn till de annars väletablerade arbetsrättsliga principer som finns till för att öka arbetstagarnas anställningsskydd. Det är anmärkningsvärt att dessa regler som i vanliga fall gäller för friska arbetstagare inte är tillämpbara i samma utsträckning för sjuka arbetstagare. Analysen visar även att det i och med införandet av rehabiliteringskedjan istället för ”steg-för-steg-modellen” har blivit lite lättare för arbetsgivaren att säga upp sjuka arbetstagare. De fasta tidpunkterna medför att det blir tydligare för arbetsgivaren när arbetstagaren inte kan utföra något arbete av värde, samt när rehabiliteringsansvaret är uppfyllt. Analysen avslutas med att konstatera att principen om att sjuka arbetstagare inte får sägas upp är lätt att kringgå. Det är egentligen bara att hänvisa till att arbetstagaren inte kan utföra något arbete av värde. Sammanfattningsvis konstateras att de socialförsäkringsrättsliga reglerna i fråga faktiskt urholkar anställningsskyddet för sjuka arbetstagare och påverkar arbetsrätten och dess principer på området. Slutsatserna diskuteras i det sista kapitlet med stöd av artiklar och sakkunnigutlåtanden. Dessutom förs en de lege ferenda-diskussion med författarnas egna åsikter och synpunkter kring ämnet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-32642 |
Date | January 2014 |
Creators | Bergman, Daniel, Samuelsson, Karl-Johan |
Publisher | Karlstads universitet, Handelshögskolan, Karlstads universitet, Handelshögskolan |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds