The main diet of herbivorous waterfowl, such as swans, coots, and ducks, consists of submerged macrophytes. The grazing by waterfowl below the surface may affect the biomass and species composition of the submerged plants. The vegetations is, however, also affected by e.g. water turbidity, periphyton growing on the plants and water temperature. This literature study aimed to assess the impact of waterfowl on the biomass and production of submerged vegetation in shallow, eutrophic lakes and how this may vary with the season. The review showed that the density of submerged vegetation biomass varies during the seasons but tends to be highest in the summer. Waterfowl density is usually highest during autumn migration. According to experimental field studies in which waterfowl were excluded from protected areas, showed that protected plants had longer shoots and fewer stumps and, in several studies, also higher biomass, than in areas where waterfowl resided free. Although several studies have shown that waterfowl affect the biomass of macrophytes in different ways, is still uncertain to what degree and whether this has a negative or positive impact on the species composition of vegetation in a longer time perspective. However, alternative state shifts in shallow eutrophic lakes from a clear to a turbid water state have not been shown to be caused by waterfowl. With climate change, the time and place of waterfowl migration and wintering will most probably change. This could lead to altered pressure and seasonality of the grazing by waterfowl on submerged vegetation. / Växtätande sjöfåglars diet består huvudsakligen av undervattensvegetation. Fåglarna betar av växterna oftast under ytan, men undervattensvegetationens biomassa och artsammasättning påverkas inte bara av sjöfåglar, utan också av en rad andra faktorer, till exempel vattnets grumlighet, påväxtalger och vattentemperatur. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka under vilka förutsättningar betning från sjöfåglar har betydelse för undervattensvegetation. Växternas biomassa har visats minska i samband med sjöfåglars födointag, om den huvudsakligen består av vattenväxlighet. Vegetationens täthet varierar under året men uppnår störst täthet under sommaren. Sjöfåglar har visats vara i störst täthet under höstmånaderna, i samband med flyttning. Experimentella studier har genomförts genom att jämföra skyddade områden där sjöfåglar utestängts med öppna områden där sjöfåglar kunnat beta. I de skyddade områdena var växterna generellt längre och hade flera skott. Där fanns också färre stubbar än i de öppna områdena. Flera studier har visat att sjöfåglarna påverkar vegetationens biomassa på olika sätt men det är fortfarande osäkert i vilken grad och om detta över längre tid har en negativ eller positiv påverkan på vegetationens artsammansättning. I och med nutida klimatförändringar kan sjöfåglars tidpunkt och plats för migration och övervintring att förändras. Detta kan leda till att sjöfåglarna inte emigrerar från sjöar och kommer därav med största sannolikhet påverka undervattensvegetationen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-170271 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Karlsson, Emelie |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för fysik, kemi och biologi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds