Return to search

Study of morphological evolution of dune fields in Cantabria  (N. Spain) during the Anthropocene / Studie av morfologisk utveckling av dynfält i Kantabrien (norra Spanien) under Antropocen

The beach-dune system constitutes a dynamic system in which several natural processes interact, both at short and long time scale. Beaches are important because are the source of sediment for the dunes that form at the limit of the shore and that create barriers that protect the mainland from the high energy waves and from floods. However dunes are quite fragile features because susceptible to erosion and for this reason they need particular attention and management, tasks not always easy to carry out since the factors involved are numerous. Along the Cantabrian coast, northern Spain, extended dune fields are present in correspondence with estuarine environments. In the last few decades they have experienced erosion due to natural agents such as winds, superficial water currents and river discharge and due to the anthropogenic influence, which after the Second World War started to increase, until the present. Additionally, intense erosive events such as storms occur seasonally, causing eventually damages to the infrastructures; the last remarkable events happened precisely in January and February 2014. The objective of this work is the analysis of the evolution of the surface and limits of four representative dune fields in the region of Cantabria in the northern Spain, describing first the main factors involved. The study is based on nine sets of aerial photographs and orthophotos ranging from 1956 to 2014 for each site, overlapped and elaborated through the software ArcGIS; the digital work allowed the calculation of the rates of migration for each interval of time along with the computation of the surface extent of each dune field. The results indicate that as general trend the coastline has retroceded in the last 58 years at average rates of 0.7m/y, but still exist, even within same dune fields, different behaviors, making of each site a complex dynamic system. The interpretation of the results led to the recognition of a rough conceptual model of evolution for each dune field: three out of four respond mainly to natural forces, while the other one migrates because of the anthropogenic pressure. The study here presented constitutes a rough attempt to examine the different processes that are implicated in the formation of large dune fields and, even though 58 years are not enough to delineate a precise evolution trend, it can be useful for future researches about coastal management / Stranddyner utgör ett dynamiskt geomorfologiskt system där flera naturliga processer samverkar, både på kort och på lång tidsskala. Stranddynerna är viktiga då de skapar barriärer som skyddar fastlandet från hög energi vågor och översvämningar. Men dynerna är utsatta för konstant förändring eftersom de är känsliga för erosion och det är av denna anledning som dynerna behöver särskild uppmärksamhet och förvaltning. Uppgifter som inte alltid lätta att genomföra eftersom faktorerna är många. Längs den Kantabriska kusten i norra Spanien finns flera dynfält i samband med flodmynningsmiljöer. Under de senaste decennierna har dessa dynkomplex upplevt erosion på grund av naturliga faktorer så som förändringar i vindar, ytliga vattenströmmar och flodmynningar och på grund av antropisk påverkan som började öka efter andra världskriget och fortsatt fram till idag. Många av förändringarna sker i episodiska intensiva händelser, som stormar, vilket kan skada viktig mänsklig infrastruktur i området. De senaste anmärkningsvärda händelserna inträffade just i januari och februari 2014. Syftet med detta arbete är att analysera utvecklingen av formen och utbredningen av fyra representativa dynfält i regionen Kantabrien i norra Spanien, genom att först beskriva de viktigaste faktorerna som är inblandade. Studien är baserad på nio uppsättningar av flygfoton och ortofoton som sträcker sig från 1956 till 2014 för varje plats. Genom att digitalisera dynernas utbredning i bildmaterialet tillåts beräkning av migrationen av dynfältens gräns och av ytomfattningen för varje tidsintervall. Resultaten tyder på att som allmän trend så har kusten genomsnittligt gått tillbaka 0,7 m/ år under de senaste 58 åren, men variationer förekommer, även inom samma dyn fält, olika beteenden vilket tydliggör att det är ett komplext dynamiskt system. Tolkningen av resultaten har lett till en en grov konceptuell modell av evolution för varje dyn fält där tre av fyra påverkas främst av naturkrafterna, medan den fjärde migrerar på grund av det ökade antropiska trycket. Studien som presenteras utgör ett första försök att undersöka de inblandade processerna i bildandet och utvecklingen av dynfälten, dock är 58 år är inte tillräckligt för att beskriva en tydlig trend, men det kan vara användbart för framtida undersökningar om kustförvaltning.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-260953
Date January 2015
CreatorsBorghero, Cecilia
PublisherUppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationExamensarbete vid Institutionen för geovetenskaper, 1650-6553 ; 331

Page generated in 0.0034 seconds