Syftet med detta arbete är att försöka få en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansågs viktig nog att bli ett kärnämne 1994, och varför den inte längre ansågs viktig och togs bort 2011. Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter från regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning på vad dessa säger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att när Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att låta eleverna uppleva och själva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. När kursen togs bort 2011 var det för att andra ämnen ansågs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton år som gått däremellan, och i den nya läroplanens inriktning på nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen på kunskap förändrades från en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal där individens kunskap ska vara mätbar och samhällsnyttig. / The purpose of this study is to gain insight into how come the course Artistic Activites was considered important enough to be introduced as a core subject in the Swedish upper secondary school in 1994, and how come it was no longer considered important and thus removed in 2011. Through critical discourse analysis the study investigates arguments for and against the course as presented in texts from government, parliament and media sources at these points in time, with emphasis on the status of the course in the Swedish upper secondary school, as well as in the political debate on education. The study shows that when Artistic Activities was introduced in 1994 the purpose was to allow students to experience and create art, based in a humanist discourse. When the course was dropped in 2011 it was to give room for other subjects considered more essential in preparing the students for university studies or their chosen profession, based in a free market economy discourse. The focus on what was considered important in the upper secondary school shifted during the intervening seventeen years, and the new curriculum’s orientation towards utilitarian education allowed no space for Artistic Activities. The political approach to knowledge changed from a democratic idea where everyone was to be given the same opportunities, to a differentiated ideal where individual knowledge must be measurable and useful to society.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-14272 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Heimdahl, Karin |
| Publisher | Karlstads universitet, Avdelningen för utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds