Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted. / Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-87 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Cardelli, Christofer, Sjöstrand, Alexander |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, Skövde : Institutionen för vård och natur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds