The present thesis examined the extent to which background noise influences the isolation point (IP, the shortest time from the onset of speech stimulus required for correct identification of that speech stimulus) and accuracy in identification of different types of speech stimuli (consonants, words, and final words in high-predictable [HP] and low-predictable [LP] sentences). These speech stimuli were presented in different modalities of presentation (auditory, visual, and audiovisual) to young normal-hearing listeners (Papers 1, 2, and 5). In addition, the present thesis studied under what conditions cognitive resources were explicitly demanded in identification of different types of speech stimuli (Papers 1 and 2). Further, elderly hearing-aid (EHA) users and elderly normal-hearing (ENH) listeners were compared with regard to the IPs, accuracy, and under what conditions explicit cognitive resources were demanded in identification of auditory speech stimuli in silence (Paper 3). The results showed that background noise resulted in later IPs and reduced the accuracy for the identification of different types of speech stimuli in both modalities of speech presentation. Explicit cognitive resources were demanded in identification of speech stimuli in the auditory-only modality, under the noisy condition, and in the absence of a prior semantic context. In addition, audiovisual presentation of speech stimuli resulted in earlier IPs and more accurate identification of speech stimuli than auditory presentation. Furthermore, a pre-exposure to audiovisual speech stimuli resulted in better auditory speech-in-noise identification than an exposure to auditory-only speech stimuli (Papers 2 and 4). When comparing EHA users and ENH individuals, the EHA users showed inferior performance in the identification of consonants, words, and final words in LP sentences (in terms of IP). In terms of accuracy, the EHA users demonstrated inferior performance only in the identification of consonants and words. Only the identification of consonants and words demanded explicit cognitive resources in the EHA users. Theoretical predictions and clinical implications were discussed. / I denna avhandling undersöktes hur mycket bakgrundsbuller inverkar på isolationspunkten (IP, den tidigaste tidpunkt när ett talat stimulus kan identifieras korrekt) och exakthet i identifikation av olika typer av talade stimuli (konsonanter, ord, och ord i final position i högt predicerbara [HP] respektive lågt predicerbara [LP] meningar). Dessa talade stimuli presenterades i olika modaliteteter (auditivt, visuellt, och audiovisuellt) för unga normalhörande deltagare (Artikel 1, 2 och 5). Dessutom jämfördes under vilka betingelser explicita kognitiva resurser krävdes för identifikation av olika typer av talade stimuli (Artikel 1 och 2). Vidare jämfördes äldre hörapparatsanvändare (EHA) och äldre normalhörande (ENH) personer med avseende på IP, exakthet i identifikation, och under vilka betingelser explicita kognitiva resurser krävdes för auditiv identifikation i tystnad (d.v.s. utan bakgrundsbuller) (Artikel 3). Resultaten visade att bakgrundsbuller gav senare IP och sänkte exaktheten för identifikation av olika typer av talade stimuli och i båda modaliteterna för presentation. Explicita kognitiva resurser krävdes vid identifikation av talade stimuli vid rent auditiv presentation med bakgrundsbuller, och när ingen semantisk förhandsinformation presenterades. Dessutom resulterade audiovisuell presentation i tidigare IP och mer exakt identifikation av talade stimuli, jämfört med rent auditiv presentation. Ett ytterligare resultat var att förexponering av audiovisuella talade stimuli resulterade i bättre identifikation av tal i bakgrundsbrus, jämfört med förexponering av enbart auditiva talade stimuli (Artikel 2 och 4). Vid jämförelse av EHA-användare och ENH-personer, hade EHA-användare senare IP i identifikation av konsonanter, ord, och ord i final position i LP-meningar. Dessutom hade EHA-användare mindre exakt identifikation av konsonanter och ord. Endast identifikation av konsonanter och ord krävde explicita kognitiva resurser hos EHA-användare. Teoretiska prediktioner och kliniska implikationer diskuterades.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-111723 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Moradi, Shahram |
| Publisher | Linköpings universitet, Handikappvetenskap, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV), Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Doctoral thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 635, Studies from the Swedish Institute for Disability Research, 1650-1128 ; 68 |
Page generated in 0.0027 seconds