Bakgrund: Årligen insjuknar upp till 2 000 personer i Sverige i någon form av psykos. Symtom som hallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetstolkning är vanligt förekommande. Psykossjukdomar är svåra att upptäcka i tid och att helt bota vilket innebär en utmaning för sjuksköterskan och vården i allmänhet. För många medför tillståndet svårigheter i arbetslivet och i relationer. De fördomar om psykoser som florerar i samhället leder ofta till känslan av ett utanförskap. Metod: En kvalitativ innehållsanalys av fyra självbiografier genomfördes, med en induktiv ansats. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelser av att ha en psykos. Resultat: I resultatet framkom två teman: Känslor och Verklighetsförankring. Vid en psykos upplevs ofta det egna känsloregistret som förändrat. Känslor som maktlöshet och övergivenhet var framträdande. En förändrad verklighetstolkning förde med sig en känsla av identitetsförlust och att inte kunna kommunicera med omvärlden. Relationer baserade på tillit och visad medmänsklighet från såväl vårdpersonal som närstående var av betydelse för välmåendet. Konklusion: Psykos innebär ett stort och komplext lidande för den drabbade. Det krävs att sjuksköterskan och annan vårdpersonal, oavsett vårdområde, har kunskap och erfarenhet kring psykossjukdomar för att kunna tillhandahålla en god och personcentrerad omvårdnad. / Background: Every year, up to 2 000 people in Sweden fall ill due to some form of psychosis. Hallucinations, delusions and altered interpretation of reality are common symptoms. Psychotic illnesses are difficult to detect in time and completely cure, which generally creates a challenge for nurses and caregivers. For many, the illness can lead to difficulties in working life as well as relationships. Psychosis and the prejudices that follow within society are shown to often lead to feelings of exclusion. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach of four autobiographies was conducted. Aim: The aim of this study is to illustrate the experience of being psychotic. Findings: The result revealed two themes: Emotions and Reality Anchoring. In a psychosis, one's own emotional register is often experienced as changed. Emotions such as powerlessness and abandonment were prominent. A changed interpretation of reality brought about feeling of a loss of identity as well as not being able to communicate with the outside world. Relationships based on trust and compassion from both caregivers and relatives were important for the well-being of the patient. Conclusion: To experience a psychosis means a great and complex suffering for the one who is affected. Nurses and other caregivers, regardless of care area, are required to have knowledge and experience of psychosis in order to be able to provide good and person-centered care.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:his-21099 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Eng, Anna-Karin, Karlsson, Elin |
| Publisher | Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds