Return to search

Komponentavskrivning : - En uppsats om informationsförändringen i årsredovisningen och dess väsentlighet för beslutsfattare

I juni år 2012 infördes Bokföringsnämndens nya regelverk för årsredovisning och koncernredovisning, K3, som ska tillämpas av alla större onoterade företag i Sverige (som inte följer IFRS). En av nyheterna är att företagen nu måste tillämpa komponentavskrivning på sina materiella anläggningstillgångar. Införandet av komponentavskrivning har skapat debatt då fastighetsföretagen var mycket kritiska till införandet då de ansåg att nyttan skulle bli mycket liten i förhållande till kostnaderna eftersom avskrivningar inte ger något informationsmässigt mervärde. Redovisningsexperter ansåg däremot att företagen och deras intressenter skulle gynnas av införandet genom bland annat ett jämnare resultat och förbättrad redovisning.  Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka effekter som komponentavskrivningen förväntas få på årsredovisningen och dess ingående delar. På grund av debatten angående huruvida komponentavskrivning kommer att bidra med mervärde till redovisningen vill vi även undersöka effekten ur ett användarperspektiv som har avgränsats till att behandla beslutsfattande. Problemställningen som vi har utgått ifrån är: Vilka effekter kommer K3:s krav på komponentavskrivning av anläggningstillgångar få på fastighetsföretags årsredovisning? Undersökningen är en fallstudie som har genomförts efter en deduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod.  Den kvantitativa datainsamlingen baseras på företagets årsredovisning samt utdrag ur deras fastighetssystem. Uppgifterna har använts till att upprätta ekonomiska data för ett modellhus enligt både dagens metod och komponentmetoden vilka sedan jämförs för att utreda effekterna.  Kvalitativ datainsamling har skett genom besöks- och telefonintervjuer med företagets intressenter och behandlat finansiell kommunikation och beslutsfattande. Studien har kunnat styrka de effekter på årsredovisningens redovisade information som beskrivits i tidigare teorier men även kunnat beskriva en del av dem mer ingående än vad teorin hittills gjort. De främsta effekterna som uppstår vid övergången är att fastighetskostnaderna kommer att jämnas ut över åren istället för att belasta resultatet genom kostnadstoppar under de år då stora underhållsåtgärder genomförs samt att det sker en omfördelning i kassaflödet. Studien har även visat att komponentavskrivning kommer att ge ett mervärde till intressenterna. Det är främst det förbättrade resultatet under de första åren samt omfördelningen av kassaflödet som bidrar till detta och tros leda till annorlunda beslut gällande underhåll. Underhållsnivån baseras på dessa poster och en förbättring gör att underhållstakten kan öka och på så sätt höja standarden på byggnaderna. Effekten bedöms vara särskilt viktig och gynnsam för företag vars fastighetsbestånd har en stor andel av miljonprogramhus. Vi har också funnit ett indirekt samband mellan komponentavskrivning och hyreshöjningar; de möjliga standardhöjningarna kan höja bruksvärdet och vara underlag för en högre hyra. / In June 2012 the Swedish Accounting Standards board presented the K3-regulation which is the new main regulation for annual reports and consolidated account statements.  One of the new requirements is that companies now have to use component depreciation for their fixed assets. This has been under great debate because the real estate companies were very critical and thought that the benefits would be negligible compared to the costs since depreciation-information is considered to be unimportant and does not bring any value to the stakeholders. Accounting experts, on the other hand, argued that they would benefit from the requirement by a more evenly distributed profit and improved financial reporting. The purpose of this paper is to describe the expected effects of component depreciation on the different parts of the annual report of a real estate company. Because of the recent debate about whether or not it will benefit the stakeholders, we also want to examine the effect from the users perspective. The study focuses on decision-making. Our research question is: Which effects will the new K3-requirement of component depreciation have on real estate companies annual report? This is a case study where we have used a deductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods. The quantitative data collection has been based on the annual report of the company together with data from internal documents. The data has been used to construct different types of economic data for a "model-building" according to the method used today and the component depreciation method which are then compared to see the effects. The qualitative data has been collected by interviews with the different stakeholders of the company. Our study has strengthened the already described effects on annual reports concluded by theorists earlier. However, we have been able to go deeper in some of our explanations than what we have  read on the subject. The most important effects are a more evenly distribution of maintenance costs over the years; it will no longer affect the profit and it will eliminate the cost peaks which occur during years with high maintenance levels. This will also result in a rearrangement of the company's cash flow. The study has also concluded that component depreciation will have a contribution to the stakeholders.  The improved profit during the first years and changed cash flow are expected to lead to different decisions concerning maintenance. The level of maintenance is based on this data and an increase of profits will increase the maintenance level. An increased level of maintenance can lead to a general increase of the building standards. This effect is believed to be especially important to real estate companies with a high share of buildings from the "million programme". We also found an indirect correlation between component depreciation and an increased rent; the possibility of higher building standards may be used as decision basis in negotiations to increase rent.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-23073
Date January 2013
CreatorsAndreasson, Adam, Olofsson, Jennie
PublisherHögskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0055 seconds