Vi har i detta arbete undersökt vilka syner på framtiden svenska elever har på integrationen av romer i det svenska samhället. Vi har också undersökt om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor. Rent teoretiskt har vi huvudsakligen utgått från Reinhart Kosellecks två begrepp erfarenhetsrum och förväntningshorisont, Jörn Rüsens fyra berättelsetypologier, samt David J. Staleys olika tidssyner. Som metod har vi genomfört en dokumentstudie och innehållsanalys av 63 elevsvar på en fråga från det nationella provet i historia från 2014 som berör begreppen kontinuitet och förändring. I innehållsanalysen kodades elev svarar och analyserades utifrån ett antal narrativa teman som korresponderar med Rüsens berättelsetypologier. Våra resultat visade att de flesta elever hamnade på de traditionella och exemplariska kompetensnivåerna, medan en väldigt liten andel hamnade på den högsta genetiska kompetensnivån. Den lägsta kompetensnivån präglades av en tydlig uppdelning i “vi och dem”, vilket skulle kunna tyda på framtida problem vad gäller jämlikhet och demokratiska värderingar. Vad gäller flickor och pojkar så hamnade fler flickor på den genetiska kompetensnivån, samtidigt som de flesta flickor och pojkar hamnade på någon av de lägre kompetensnivåerna. Våra slutsatser är att många svenska elever har svårt att använda begreppen kontinuitet och förändring för att argumentera för hur integration kan se ut i framtiden.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-60537 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Fredriksson, Oliver, Larsson, Philip |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds