I Sverige har antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt minskat samtidigt som överlevnaden bland de drabbade har ökat. Att hjärtinfarkter minskat beror bland annat på att vi lever mer hälsosamt. Trots mer hälsosam livsstil är det livsstilsfaktorer som är förändringsbara som är den största orsaken till hjärtinfarkt idag. Under sjukdomsförloppet genomgår patienten en kris och svårigheten är att hitta motivation till varaktiga livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patienters möjlighet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Till litteraturstudien valdes 15 vetenskapliga artiklar och utifrån deras resultat framkom fyra kategorier; sociala, fysiska, kognitiva och emotionella faktorer. Resultatet visade bland annat att socialt stöd i samband med livsstilsförändringar var viktigt för patienten, men kunde även försvåra. Även de andra kategorierna innehöll faktorer som försvårade respektive underlättade livsstilsförändringar för patienten. Ett av de viktigaste fynden visade sig vara behovet av individuellt utvecklat stöd för patienten. Kunskap om personliga riskfaktorer, delaktighet och förståelse för det egna ansvaret ökade motivationen. Framtida forskning om livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt bör fokusera på beteendevetenskap inom stress och hjärtrehabilitering. Varaktighet av livsstilsförändringar och kvinnors syn på behov av förändring är också värt att undersöka. / The numbers of people in Sweden suffering from heart attacks have diminished, while the survival rate among those affected has increased. The reason why heart attacks reduced is partly because we live more healthily. Despite a healthier lifestyle, the major causes of heart attacks today are lifestyle factors that are changeable. During the course of the disease, the patient undergoes a crisis and the difficulty is to find the motivation for long-term lifestyle changes. The purpose of this study was to elucidate factors that may affect patient’s ability to make lifestyle changes after a myocardial infarction. For the study 15 scientific articles were selected. The result revealed four categories: social, physical, cognitive and emotional factors. Social support was showed to be important in connection with lifestyle changes but can also constrain. The other categories also contain factors that impede and facilitate lifestyle changes for the patient. One of the most important findings in the result proved to be the need for individually designed support for the patient. Knowledge of personal risk factors, participation and understanding of their responsibilities increased motivation. Future research on the topic lifestyle changes after myocardial infarction should include behavioral, cardiac rehabilitation, stress and women’s views on the need for lifestyle change.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-15251 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Olsson, Anneli, Jonsson, Amelie |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0011 seconds