Thick concrete structures ability to dry out is essential whilst casting in situ. Usually contractors work with tight timetables which means there is no time to dispense. Extensive planning and reducing the drying time for the concrete structures is essential. The main reason is that most materials applied to the concrete do not combine very well with moisture which, of course, is a big problem due to the fact that concrete to a big extent consists of water. A reduced amount of water – and an increased amount of cement causes a faster process of hydration which means that a larger portion of the concretes water will bind to the cement particles and thus reducing the structures relative humidity drastically post casting. Another option whilst using concrete with a more balanced ratio between the water and cement (above 0,45) is to control the climate in which the structure is set to dry in. This would be done by using heating fans which heats the air whilst simultaneously reducing the airs relative humidity. This bachelor´s thesis compares the options featured above. The comparison considers the methods efficiency, costs and environmental impact (measured in CO2-emissions). The study has regarded a typical case scenario in which a thick concrete structure is set to be cast. The result of the study was that self-drying concrete is the most appropriate choice seen from all perspectives. The use of diesel fuel was shown to be the worst option. The diesel fuelled method had the pre-eminently highest rates of CO2-emissions and also the highest costs. / Vid platsgjutning av tjocka betongkonstruktioner är dess förmåga att torka ur essentiell. Tidplaner hos byggnadsentreprenörer måste till stor del anpassas efter denna. Anledningen är att de flesta material som appliceras på betongen inte är fukttåliga vilket rimmar dåligt med ett material som till stor del består av vatten. En minskad mängd vatten – och en ökad mängd cement ger upphov till en snabbare hydrationsutveckling vilket innebär att en stor del av betongens vatten binds till cementpartiklarna och således minskas den relativa fuktigheten i betongen drastiskt efter gjutningen. Ett annat alternativ vid användandet av betong med en mer balanserad kvot av vatten och cement (över 0,45) är att styra det klimat som betongen torkas i. Detta kan göras med hjälp av exempelvis värmefläktar som sänker den relativa fuktigheten i den omgivande luften samtidigt som den också värms vilket stimulerar fukttransporten i betongen. I detta examensarbete har de två alternativen som presenterats ovan jämförts. Jämförelsen beaktade metodernas effektivitet, kostnad och miljöpåverkan för ett typfall i Umeå där en tjock betongkonstruktion skulle gjutas. Resultatet var övervägande så att självuttorkande betong är lämpligast att använda ur samtliga betraktade synvinklar. Användandet av dieselvärmare visade sig vara det sämsta alternativet då dess miljöpåverkan och kostnad var överlägset störst.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-139476 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Evaldsson, Filip |
| Publisher | Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds