Den här studien har undersökt läsfrämjares arbete på folkbibliotek med barn i metoderna Bokhäxan, Läshunden och Podden i syfte att se vad som ingår i dem, vad deras mål och delmål är, och vad deras respektive gemensamma syften är. Vidare har undersökts vad som menas med läsfrämjande, vilken typ av läsning som premieras av arbetarna och vad för röd tråd som finns mellan så skilda metoder.Kvalitativa metoder har använts, med semistrukturerade intervjuer med två bibliotekarier och en ägare till en utbildad läshund. Resultaten har analyserats och visar på att kravlöshet i förhållande till läsning, interaktion, lust och lek upplevs som viktiga faktorer för att skapa läsare och överbrygga motstånd till läsning. De undersökta läsfrämjande metoderna syftar inte till att endast förmedla litteratur eller skapa situationer för läsning, utan handlar lika mycket om att se barnet och bejaka dess identitet och skapa eller stärka en läsande identitet.En viktig del i att arbeta läsfrämjande anges vara för det så kallade emancipatoriska, att främja läsutveckling och det kritiska läsandet, men likväl slutar en del av slutsatserna i det pragmatiska perspektivet; att huvudsaken är att läsningen blir av.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-204409 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Jakobsson, Linus |
| Publisher | Umeå universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0098 seconds