Örebro kommun, sett till kommunkoncernen, har som mål att till 2030 bli en klimatneutral kommun. För att de ska kunna klara sitt mål krävs hållbara åtgärder. Ett förslag på det kan vara att implementera biokol vid plantering av träd i kommunen och därmed skapa en stabil och långvarig kolsänka. Övergödning är också ett allvarligt problem för miljön. Örebro kommun har i sin vattenplan presenterat att de, för att uppfylla de nationella kvalitetsmålen, ska titta på åtgärder kring övergödning. Eftersom biokol har en förmåga att reducera näringsläckage kan även biokol vara lösningen till detta problem. I denna studie har biokolets potential i Örebro kommun undersökts. Biokolets positiva egenskaper gör att det är en mångsidig produkt. Det beror på dess porositet och även dess stora specifika yta. Biokolet har även mycket goda fukthållande och näringshållande egenskaper. Kolinlagring är också en positiv egenskap som biokolet har på grund av sitt höga innehåll av stabilt kol. Målet med arbetet var att beräkna potentiell lagring av CO2 för Örebro kommun, undersöka biokolets potential att bespara näringsämnen samt undersöka effekten av att odla med biokol. Metoderna som användes var experimentella lakningsförsök, odlingsförsök samt en beräkningsmodell för att uppskatta potentiell lagring av CO2. Lakningsförsöken analyserade ammoniumjoner, fosfatjoner, pH och konduktivitet. Odlingsförsöken genomfördes på zucchiniplantor som drevs upp i ett växthus tillhörande Örebro kommun. Beräkningsmodellen för beräkning av kolsänkan gjordes i Excel med indata från litteraturen och Örebro kommun. Lakningsförsöken visade att med 5 vol% biokol minskade läckaget med 23%. Med 20 respektive 50 vol% biokol minskade läckaget med 33 respektive 63%. Det går även att se att biokol bidrar till en pH ökning, vilket även det påverkar jordens förmåga positivt att absorbera näring. Konduktiviteten på samtliga torvblandningar visade sig minska allt eftersom ökat antal lakningsförsök. Utlakningen av fosfatjoner visade sig öka, i liten mängd i takt med en ökad volymvikt biokol. En låg dos av hönsgödsel i kombination med biokol gav sämre tillväxt av zucchini jämfört med hönsgödsel utan biokol. Biogödseln gav däremot en positiv effekt för zucchiniplantan. De plantor som drevs upp med biogödsel och biokol blev lite större jämfört med de som drevs upp med biogödsel utan biokol. Beräkningarna av kolsänkan visade att genom användning av biokol vid plantering av träd skulle Örebro kommun kunna lagra ca 5 ton CO2 eq/år. 2020 mättes kommunkoncernens CO2 utsläpp till 141 440 ton vilket innebär att en kolsänka 5 ton motsvarar en reducering på 0,004 %. Räknat till 2030 blir den sammanlagda kolsänkan 44 ton CO2 eq.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-85823 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Nordlund, Julia |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds