Smärta i samband med intrakraniell kirurgi liknar smärta i samband med all annan form av kirurgi. Syftet var att granska hur barn med hjärntumör smärtbedömts och smärtbehandlats postoperativt efter tumörkirurgi. Metod: Totalt har journaler för 40 barn (20 barn på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och 20 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset, Stockholm) som opererats för tumörer i hjärnan granskats, avseende smärtbedömning, användandet av smärtskalor, farmakologiska och ickefarmakologisk smärtbehandling de tre första postoperativa dygnen. Resultat: Studien visade att smärtskattning med smärtskalor användes på 12 av 40 barn. Den vanligaste formen av smärtbedömning som återfanns dokumenterad var en bedömning av sjuksköterskan. På Akademiska sjukhuset återfanns ingen dokumenterad smärtbedömning i 60 % av de granskade dygnen, på Astrid Lindgrens barnsjukhus var motsvarande siffra 20 %. De vanligaste läkemedlen som används på båda sjukhusen var paracetamol och opioider, framförallt morfin. Vid Astrid Lindgrens barnsjukhus används företrädelsevis stående ordinationer med paracetamol i kombination med opioidinfusioner. Vid Akademiska sjukhuset används framförallt paracetamol som stående ordination och opioidinjektioner som vid behovsordinationer. I dokumentationen återfanns ingen ickefarmakologisk behandling. För totalt 6 barn fanns omnämnt olika typer av distraktion eller tröst. Slutsats: Slutsatsen blir att utifrån journaldokumentation är systematisk smärtskattning av barn som opererats för tumörer i hjärnan, och utvärdering av given smärtbehandling bristfällig. / Pain in relation to intracranial surgery is similar to pain in relation to all other kind of surgery. Aim: The aim of this study was to review how children with brain tumour were assessed and treated for postoperative pain after tumour surgery. A total of 40 charts of children (20 children at Akademiska University Hospital and 20 children at Astrid Lindgren Children’s Hospital) who had gone through brain surgery have been reviewed with respect to pain assessment, use of assessment tools, pharmacological and nonpharmacological treatment the first tree days after surgery. Result: This study showed that pain assessment tools were used for 12 out of 40 children. The most used documented way of pain assessment was an assessment by the nurse. At the Akademiska University Hospital no documented pain assessment was performed in 60% of the reviewed days. At Astrid Lindgren Children’s Hospital the corresponding number was 20%. The most common drugs used at both hospitals were paracetamol and opioids, particularly morphine. At Astrid Lindgren Children’s Hospital they preferably used standing prescriptions of paracetamol in combination with morphine. At the Akademiska University Hospital they used paracetamol as a standing prescription and opioids as an on demand prescription. In the documentation no nonpharmacological treatment was found. For 6 children there was documentation of different types of distraction or consolation. Conclusion: The conclusion from the study of the documentation is that systematic pain assessment of children who had gone through brain surgery and evaluation of given pain treatment is insufficient.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-126841 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Rinaldo, Carina, Johansson, Karin |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds