The overall aim of the study is to investigate tutors’ understanding of a competence-based curriculum (CBC) and how they train the student-teachers to implement CBC in actual classroom situations in ordinary level (O-level) secondary schools in Tanzania. The study employed a qualitative research approach informed by the interpretive paradigm. It involved a total of 12 methodology tutors. The tutors were purposively and conveniently selected from four teachers’ colleges in Tanzania that offer the Diploma in Secondary Education. Data were generated through semi-structured interviews, classroom observations, and document review methods. Deductive and inductive approaches as well as the hermeneutic phenomenology tradition informed data analysis and interpretations, respectively. The findings, in brief, reveal that in certain respects tutors understand CBC in relatively different ways and thus give it different meanings. Two main understandings with regard to CBC’s meaning and intentions are identified: CBC as an application-oriented curriculum and CBC as an activity-based curriculum. In the former, CBC is understood as a curriculum emphasising the building of learners’ ability to become practical, creative, and applying the skills they receive to solving real problems in daily life and become functional in society. In the latter, CBC is understood as nothing but a curriculum emphasising learning through activities in the classroom. The key difference between the two categories of understanding is that, in the latter category, tutors are less sensitive to applying what is learned beyond classroom and subject contexts. As for reasons for the CBC introduction in Tanzania, five categories of understanding are identified, such as education being too theoretical, coping with global trends, the desire for a creative and independent generation, external influences, and poor academic performance. Interestingly, all tutors held an understanding that the teaching approaches relevant for CBC are learner-centred approaches. Moreover, the findings reveal that tutors’ instructional practices contradicted their understanding of CBC as a curriculum that basically emphasises invisible pedagogic practices. The tutors’ instructional practices could be described as more teacher-centred, theoretical, and maintaining instructions of an authoritarian, rather than a learner-centred character, as the new curricula seem to emphasise. Lecture-dominated instructions characterised by strong framing and classification are the norm. The findings of tutors’ understandings and their instructional practices can be attributed to the various contextual factors coined as administrative, pedagogical, and physical and ecological factors. The results show that contextual cues are possibly more powerful factors to explain tutors’ instructional practices and they may thus need to be accorded due attention. The tutors proposed some conditions to establish a long-term framework for tutor learning to support educational change. The tutors’ ideas are theorized in a framework constituting a combination of such conditions as reflection, community, conceptual inputs, action, and an institution dealing with education change. / Abstract (svenska) Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur lärarutbildare uppfattar en kompetensbaserad läroplan (competence-based curriculum, CBC) och hur de utbildar sina lärarkandidater att realisera den i klassrumssituationer i grundskolan i Tanzania. I avhandlingen användes en kvalitativ forskningsansats grundad i ett tolkande paradigm. Den omfattar totalt 12 metodiklärare. Urvalet av lärarutbildare gjordes medvetet från fyra lärarhögskolor i Tanzania som erbjuder ämneslärarexamen. Data genererades genom semistrukturerade intervjuer, klassrumsobservationer och metoder för dokumentgranskning. Deduktiva och induktiva tillvägagångssätt tillsammans med traditionell hermeneutisk fenomenologi har legat till grund för analys och tolkning. Resultatet visar att lärarutbildarna i vissa avseenden skiljer sig åt i sina uppfattningar om CBC och att deras tolkning av dess innebörd skiftar. Två huvudsakliga uppfattningar om meningen och avsikterna med CBC har identifierats: dels CBC som tillämpningsinriktad läroplan, dels CBC som tillämpningsbaserad läroplan. I den förra uppfattas CBC som en läroplan som betonar uppbyggnaden av studenternas förmåga att arbeta praktiskt och kreativt och att tillämpa de färdigheter de erhållit för att lösa verkliga problem i vardagen och fungera i samhället. Enligt den senare uppfattningen utgör CBC enbart en läroplan som betonar inlärning genom aktiviteter inom klassrummets ram. Den väsentliga skillnaden mellan de två kategorierna är att lärarutbildarna i den senare är mindre mottagliga för att tillämpa vad de lärt sig utanför klassrummets och ämnets kontexter. Vad beträffar motiven för införandet av CBC i Tanzania har fem skäl identifierats, nämligen att: utbildningen är för teoretisk, att den ska anknyta till globala trender, att den strävar efter att forma en kreativ och självständig generation, att den har påverkats utifrån, och att de akademiska prestationerna är för svaga. Intressant nog delade alla lärarutbildare uppfattningen att de undervisningsstrategier som är relevanta för CBC är de som är elevcentrerade. Dessutom visar resultaten att lärarutbildarnas undervisningspraktik motsäger deras uppfattning om CBC som en läroplan som främst betonar en osynlig pedagogisk praktik. Lärarutbildarnas undervisningspraktik kan beskrivas som mer lärarcentrerad och teoretisk med bibehållande av en auktoritativ hållning snarare än den mer elevcentrerade som de nya läroplanerna framhåller. Normen i lärarutbildarnas praktik utgörs av en undervisning som domineras av föreläsningar inom fastställda ramar och klassifikationer. Slutsatsen beträffande lärarutbildarnas uppfattningar och undervisningspraktik kan tillskrivas olika kontextuella faktorer såsom administrativa, pedagogiska samt fysiska och ekologiska. Kontextuella aspekter förklarar eventuellt en större del av hur lärarutbildarnas undervisningspraktik ser ut, och dessa aspekter bör ges vederbörlig uppmärksamhet. Lärarutbildarna föreslog själva vissa förutsättningar för att upprätta långsiktiga ramar till stöd för deras eget lärande om att stödja förändringar i utbildningen. Uppfattningarna hos lärarutbildarna har teoretiserats inom en ram som utgör en kombination av förutsättningar som reflektion, gemenskap, begreppstillskott, handlande, samt en organisation som kan handskas med förändringar i utbildningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-48649 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Nzima, Ibrahimu |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), Växjö, Sweden |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linnaeus University Dissertations ; 238/2016 |
Page generated in 0.0027 seconds