Under våren 2020 drabbades Region Stockholm av en pandemi som gick under namnet Covid-19, med ett kraftigt ökat inflöde av patienter. Ett av det större sjukhuset utökade sina vårdplatser inom intensivvården med flera hundra, och personal inom sjukhuset omplacerades för att möta upp behovet av intensivvårdsplatser. Samtidigt aktiverades ett krisavtal som reglerade anställningsvillkoren med utökad veckoarbetstid. Studier har visat att sjukvårdspersonal som arbetat under Covid-19 har utsatts för arbetsrelaterad stress med fysisk och psykisk utmattning. Att arbeta som intensivvårdssjuksköterska kräver specialistutbildning för att vårda patienter i en komplex högteknologisk miljö, och för patienten är ett interprofessionellt samarbete en förutsättning för en god och säker vård. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur sjuksköterskor utan formell kompetens och erfarenhet av intensivvård lärde sig arbetet inom intensivvården under Covid-19. Totalt tio anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor deltog i studien och berättade om sina upplevelser av hur de lärde sig arbetet i ett socialt sammanhang och hur det påverkade deras lärande. Studien utgår från Wengers sociala teori ’Communities of Practice’ med delar som praktik, gemenskap, mening och identitet. Resultatet har efter analys av insamlade empirin gett fyra huvudteman med underteman som diskuteras i ljuset av teorin, och i ett bredare perspektiv diskuteras relevansen av arbetet. / In the spring of 2020, the Stockholm Region was hit by a pandemic known as Covid-19, with asharp increase in the number of patients. One of the larger hospitals expanded its intensive careunits by several hundred, and staff within the hospital were relocated to meet the need forintensive care units. At the same time, a crisis agreement was activated which regulated theterms of employment with extended weekly working hours. Studies have shown that healthcareprofessionals working under Covid-19 have been exposed to work-related stress with physicaland mental exhaustion. Working as an intensive care nurse requires specialist training to carefor patients in a complex high-tech environment, and for the patient, interprofessionalcollaboration is a prerequisite for good and safe care. This study aims to contribute knowledgeabout how nurses without formal competence and experience of intensive care learned the workin intensive care during Covid-19. A total of ten anesthesia nurses, surgical nurses andundergraduate nurses participated in the study and told about their experiences of how theylearned the work in a social context and how it affected their learning. The study is based onWenger's social theory of ‘Communities of Practice’ with elements such as practice,community, meaning and identity. After analyzing the collected empirical data, the results havegiven four main themes with sub-themes that are discussed in the light of the theory, and in abroader perspective, the relevance of the work is discussed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-198278 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Söderström, Åsa |
| Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0014 seconds