Bakgrund: I Sverige är det är ungefär 13 % av alla nyblivna mammor som drabbas av en postpartumdepression (PPD), och 5 % av dessa mammor drabbas av en svår och djupare PPD. Tillståndet påverkar inte bara mammorna utan kan få konsekvenser även för spädbarnet och övriga familjemedlemmar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva nyblivna mammors upplevelser av PPD och vilket behov av stöd de önskar från BHV. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som inkluderades efter sökning i databaserna PubMed, Cinahl, SweMed och Psycinfo. Huvudresultat: Mammorna med PPD beskrev att de upplevde att det var svårt att prata om sitt mående. De upplevde rädsla för att bli betraktade som “dåliga mammor” och att inte klara av att ta hand om sitt barn. De önskade regelbundna besök för att kunna ställa frågor, få bekräftelse samt skapa en god relation med BHV-sjuksköterskan. Mammorna upplevde stöd från BHV-sjuksköterskan när hen lyssnade och inte var stressad och när de fick möjlighet att dela sina erfarenheter vilket medförde upplevelser av trygghet. Slutsats: Vårdande samtal kan hjälpa mammor i moderskapet och med deras mående. BHV-sjuksköterskan har unika möjligheter att stödja mammor och deras partners då de träffar mödrarna regelbundet under barnets första år. Stödjande samtal, regelbundna besök och förståelse för mammorna kan leda till ett hälsosamt moderskap. / Background: In Sweden, approximately 13% of all new mothers suffer from postpartum depression (PPD), and 5% of these mothers suffer from severe and deeper PPD. The condition can have consequences not only for the mother herself but also for the infant and other family members. Aim: The aim of this literature overview was to describe new mothers' experiences of PPD and what support they want from BHV. Method: Twelve qualitative scientific articles that were included after searching the databases PubMed, Cinahl, SweMed and Psycinfo. Main results: The mothers experienced that PPD meant it was difficult to talk about their state of mind. They also feared being considered as ‘bad mothers’ and as not being able to take care of their child. They wanted regular visits to the CHS nurse to ask questions, to be confirmed and to create a good relationship with the nurse. The mothers felt support from the CHS nurse when the nurse listened and were not stressed, allowing the mothers to share their experiences, which were perceived as security. Conclusion: Caring conversations can help mothers in motherhood and with PPD. The CHS nurse has unique opportunities to support mothers and partners as they meet the mothers regularly during the child's first year. Supportive conversations, regular visits and understanding for the mothers can lead to a healthy motherhood.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-425632 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Bromark Östervall, Amanda, Hemmingson, Teresia |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0015 seconds