Syftet med denna studie är att undersöka hur barnperspektivet beaktas vid handläggning inom LSS, samt att undersöka hur barnets rättigheter, enligt Barnkonventionen, beaktas under processen. Eftersom Barnkonventionen blir lag 2020 ville vi få insikt i hur Barnkonventionen används praktiskt inom LSS. I studien har vi två frågeställningar för att besvara vårt syfte, Vad innebär det att ha ett barnperspektiv i praktiken inom LSS-handläggning? och Hur tillämpas Barnkonventionen i ärenden som berör barn? För att besvara frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där vi intervjuade åtta biståndshandläggare som arbetar inom LSS. För att analysera materialet från intervjuerna använde vi kodning och tematisering. Följande teman hittades; miljö, kommunikation och delaktighet, dokumentation, föräldrar till barn med funktionsnedsättning, barn som anhöriga och kunskapsbrist och utbildning. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av vårt kunskapsläge och våra utvalda teorier barndomssociologi, Foucaults maktteori och KASAM. Resultatet av vår studie har visat att det saknas kunskap och resurser när det gäller barn med funktionsnedsättning. Biståndshandläggarna vet inte hur olika kommunikationshjälpmedel och Barnkonventionen används i praktiken, vilket resulterar i att barn med funktionsnedsättning berövas sina rättigheter. Vi kan se mycket engagemang och vilja hos biståndshandläggarna eftersom de vill förbättra denna situation, men mer ansträngning krävs för att utveckla metoder som kan främja rättssäkerhet för barn med funktionsnedsättningar. / The purpose of this study is to examine how the child's perspective is taken into account when dealing with LSS, and to understand if the child's rights, according to the Children's rights convention, is taken into account during the process. As the Children’s rights convention becomes a law in 2020 we wanted to gain insight into how the children's rights convention is used practically within LSS. In the study we have two questions to answer about our purpose, What does it mean to have a child perspective in practice within LSS handling? and How is the Children's rights convention applied in cases involving children? To answer the questions, we have chosen to use a qualitative method with semi-structured interviews, where we interviewed eight care managers working with LSS. In order to analyze the material, obtained from the interviews, we used coding and thematization. The following themes were found; environment, communication and participation, documentation, parents of children with disabilities, children as a relative and lack of knowledge and education. The empirical material was analyzed with the help of our state of knowledge and our selected theories childhood sociology, Foucault’s power theory and KASAM. The result of our study has shown that there is a lack of knowledge and resources, regarding children with disabilities. The care managers doesn’t know how different communication aids and the Children’s rights convention, is being used in practice, which result in children with disabilities being deprived of their rights. We can see a great deal of commitment and a willingness in the care managers because they want to improve this situation, but more effort is needed to develop methods that can promote legal security for children with disabilities.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-26548 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Piuva, Ninni, Henricsson, Anja |
| Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö universitet/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds