Swedish family companies are facing a tremendous change in the form of generation changes because of the large part of owners that are about to retire. If all 45 000 to 50 000 family companies ceases to exist, Sweden looses a significant part of business trade. There are numbers of different methods for an older generation of owners to transfer their companies to a younger generation such as inheritance, gift, will, internal stock transfer, division’s etc., where inheritance is the most complex area. That an owner of a company dies without any plan for the future of the company is not preferable because the rules of legal successions occur. The law system regarding inheritance is usually not a good method since the surviving wife, who has the primary right to the inheritance, may not be interested in the company. A further complication is when the deceased has a child with another woman because the child has better right to the inheritance than the surviving wife. As a result both the child and the surviving wife has legal inheritance of shares in the company and different opinions of the various owners of the company can lead to devastating consequences such as closure. Since many problems arise from succession I ask myself if ärvdabalken (1958:637) should be reformed? The owner of the company can instead create a will where the shares are allocated according to his wish. This method is more preferable than the succession because the rules of inheritance can be excluded. Another advantage with the will as a method for transfer of family-owned businesses is that the owner can make conditions by writing that the shares shall be private property for the recipient. Therefore the family company can stay within the family in case of divorce or decease. / Sverige och dess familjebolag står inför en omvälvande förändring, i form av generationsskiften, då en stor del av familjebolagsägarna är beredda att gå i pension. Det finns ett antal olika metoder för att företa ett generationsskifte, såsom arv, gåva, intern aktieöverlåtelse, testamente, underprisöverlåtelse med mera, där arv utgör det mest komplexa området. Alla metoder har sina för- och nackdelar, men vikten läggs vid arv och testamente. Att en företagsledare avlider utan att planera ett skifte, är inte att föredra, just eftersom den legala arvsordningen tar över. Arvsordningen är oftast inte ett bra alternativ, då förvärvaren av kvarlåtenskapen är efterlevande maka som kanske inte har något intresse i företaget. Problem kan därför uppstå och företaget kan komma att upplösas. En ytterligare komplikation uppstår om arvlåtaren har särkullbarn. Det innebär att både den efterlevande makan och särkullbarnet blir ägare till aktierna, eftersom särkullbarn har bättre rätt till arv än efterlevande maka. Då många svårigheter uppkommer genom arvsrätten, ställer jag mig frågan om ärvdabalken (1958:637) borde reformeras? Att företagsägaren istället upprättar ett testamente, där andelarna fördelas enligt dennes vilja, är att föredra framför arvsordningen. Där kan testatorn själv bestämma vem som ska ta över företaget då han avlider. Härigenom kan arvsordningen sättas ur spel. En fördel är även att testatorn kan villkora ett förordnande om att företagsandelarna ska utgöra mottagarens enskilda egendom vid skilsmässa eller dödsfall. Det resulterar i att företaget stannar inom familjen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-15109 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Larsson, Linnéa |
| Publisher | Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds