För att förbättra säkerhetsarbetet och för att skapa harmonisering inom EU vad gäller skydd av personuppgifter antogs i april år 2016 en ny EU-förordning om dataskydd, General Data Protection Regulation (GDPR), även benämnd Dataskyddsförordningen. Förordningen börjar gälla som lag i Sverige först den 25 maj år 2018. Införandet av förordningen kommer innebära att Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter samt Personuppgiftslagen (1998:204) (PUL) upphör att gälla. Det huvudsakliga syftet med Dataskyddsförordningen är att ytterligare harmonisera och effektivisera skyddet av personuppgifter för att förbättra den inre marknadens funktion samt att öka den enskildas kontroll över sina personuppgifter. Dataskyddsförordningen är direkt tillämplig som lag i samtliga medlemsländer och kommer efter ikraftträdande utgöra grunden för generell personuppgiftsbehandling inom hela EU. Det har under de senaste åren blivit allt mer vanligt att företag, organisationer, kommuner och myndigheter använder sig av molntjänster. Molntjänster är intressanta ur ett juridiskt perspektiv eftersom de mest uppmärksammade juridiska frågeställningarna angående molntjänster är frågor hänförliga till hantering av personuppgifter och säkerhet. I uppsatsen redogörs för införandet av Dataskyddsförordningen (GDPR) utifrån perspektivet företags, organisationer, kommuners och myndigheters användande av molntjänster. I uppsatsen beskrivs även molntjänsters funktioner och egenskaper. Dataskyddsförordningen är nyligen antagen och utgör ännu inte svensk lag, förordningen baseras däremot i stora delar på Dataskyddsdirektivets innehåll och struktur. Dataskyddsdirektivet och PUL studeras därför i uppsatsen för att få en förståelse för bestämmelserna i Dataskyddsförordningen. Molntjänster finns i flera olika tekniska lösningar och är även gränsöverskridande, vilket innebär att användande av molntjänster i vissa fall innebär att personuppgifter överförs till ett tredje land. Uppsatsen behandlar därmed tillämpliga bestämmelser avseende överföringar av personuppgifter till tredje land. Uppsatsen avslutas med en analys och en slutsats. I slutsatsen konstateras att förordningen ger ett förstärkt skydd för den registrerade vid hantering av personuppgifter i molntjänster samt att förordningens utökade territoriella tillämpningsområde innebär att förordningen är bättre anpassad till molntjänstanvändande. Vidare konstateras i slutsatsen att rättsläget för överföringar av personuppgifter till USA med stöd av Privacy Shield-överenskommelsen för närvarande är osäkert.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-137192 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Johnsson, Lovisa |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds