The production of volatile fatty acids (VFAs) from waste stream is gaining high attention because of their high market value and wide range of applications. In this study, the production of VFA from co-fermentation of primary sludge from wastewater treatment plant and food waste without pH control was evaluated using a pilot-scale reactor in a semi-continuous mode of operation. In addition, the influence of substrate and inoculum on VFA production and composition was assessed using a batch fermentation experiment. The pilot-scale reactor was operated at a retention time of 7 days and 10 days in phase 1 (126 days) and phase 2 (25 days) respectively. A maximum VFA production of (687 mg COD/g VS) was obtained when the pilot-scale reactor was operated at a retention time of 7 days on day 107. The change in retention time from 7 to 10 days led to a higher hydrolysis rate; however, no improvement in VFA production was observed. The most abundant VFA produced after the reactor stabilized was caproic acid (50 %), followed by acetic acid (23%) and butyric acid (20%). Higher amount ammonium nitrogen (1.3 to 14.32 mg/g VS) compared to soluble phosphorus (0.69 to 7 mg/g VS) was released during the co-fermentation process. Furthermore, the loss of the VFA due to the production of methane was highly reduced because the pH of the reactor adjusted by itself in the range of (5 – 5.7). The batch fermentation experiment revealed that VFA production without pH control is highly influenced by the type of substrate and inoculum used. While the distribution of VFAs, is highly influenced by the inoculum type compared to the substrate used. Finding from this study indicates that there is a potential to produce VFA from co-fermentation of primary sludge and food waste without pH control. / Lättflyktiga fettsyror (VFA; eng. Volatile Fatty Acids) är viktiga byggstenar för produktionen av en mängd kommersiellt viktiga kemikalier. VFA produceras för närvarande från icke-förnybara petrokemiska källor, som kan orsaka miljöproblem på grund av utsläpp av växthusgaser. VFA kan också produceras som en mellanprodukt vid den anaeroba nedbrytningsprocessen. Produktionen av VFA från avfallsströmmar har i nuläget fått stort intresse på grund av dess höga marknadsvärde och breda applikationsområde jämfört med biogas. Det mesta av forskningen som hittills genomförts har dock baserats på justeringen av pH genom tillsatts av HCl eller NaOH. Denna metod har dock mindre storskalig praktisk användning på grund av hög konsumtion av kemikalier. I denna studie undersöktes produktionen av VFA från samjäsning av primärslam och matavfall utan pH-kontroll med hjälp av en pilotskalereaktor i ett semikontinuerligt driftläge. Dessutom mättes den påverkan substrat och inokulum hade på produktion och av VFA genom batchjäsningsexperiment. Pilotskalereaktorn drevs med uppehållstid på 7 dagar respektive 10 dagar i fas 1 (126 dagar) och fas 2 (25 dagar). Maximal VFA produktion (på 687 mg COD/g VS) uppnåddes på dag 107, när pilotreaktorn hade en uppehållstid på 7 dagar. Ändringen i uppehållstid från 7 till 10 dagar ledde till en högre hydrolystakt; dock observerades ingen förbättring i VFA-produktion. Det vanligast förekommande VFA som produceras efter att reaktorn stabiliserades var caproinsyra (50%), följt av ättiksyra (23%) och smörsyra (20%). Högre mängd ammoniumkväve (1,3 till 14,32 mg/g VS) jämfört med löslig fosfor (0,69 till 7 mg/g VS) erhölls under samjäsningsprocessen. Förlusten av VFA på grund av produktion av metan minskade markant eftersom pH i reaktorn justerade sig själv i intervallet 5 – 5,7. Batchjäsningsexperiment genomfördes i 15 dagar med användning av endast primärslam, endast matavfall och en blandning av primärslam och matavfall. Två inokulum med ursprung från en anaerob rötkammare och dels från pilotskalereaktorn användes i experimentet. Resultaten visade att VFA-produktion utan pH kontroll påverkas betydligt av vilket slags substrat och inokulum som används. Sammansättning av VFA påverkas mer av vilket slags inokulum som användes jämfört med vilket substrat som används. Sammanfattningsvis visar resultatet av denna studie att det finns potential för att producera VFA genom samjäsning av primarslam och matavfall utan pH kontroll.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-263755 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Bedaso, Binyam |
| Publisher | KTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ABE-MBT ; 19691 |
Page generated in 0.0019 seconds