Inom samhällsplanering och samhällsstyrning sker det ständigt förändringar. Privata aktörers medverkan har blivit en viktig faktor för planering och det diskuteras på flertal håll om hur näringslivet kan eller ska involveras mer i planering. Näringslivet ses oftare som en medspelare som dessutom börjar bli alltmer närvarande i planeringen i olika avseenden. Detta blir aktuellt får vårt studieobjekt “Fastighetsägare BID Sofielund” som bygger på en sådan samverkan mellan privat och offentlig sektor. I exempelvis USA har BID-processer kommit långt jämfört med Sverige. Det är också i Nordamerika som samverkansformen Business Improvement District formades. Eftersom BID är en ny samverkansform inom svensk stadsplanering blir det särskilt intressant för oss att undersöka. Vår uppsats syftar till att undersöka och förstå hur denna BID-samverkan motiveras i praktiken. Detta gör vi genom en fallstudie av den BID-samverkansprocess som fortgår i Sofielund i Malmö. Intervjuer har använts som tekniker för att genomföra studien och de resultat som framkom av vår undersökning visade att BID som styrningsform motiveras på flertal sätt vilket kan bero på att BID som styrningsform är ny i svensk kontext. Vi har även fått fram ett resultat som tyder på att BIDs är ett uttryck för den neoliberala paradigm som härskar i planeringen och ett uttryck för en viss typ av governancestyrning. Slutsatser vi drar från vår undersökning är å ena sidan att BID Sofielund kan innebära en positiv utveckling för området med sänkt kriminalitet och med seriösa fastighetsvärdar som bidrar till att utveckla stadsdelen, å andra sidan kan vi urskilja en risk för att gentrifiering och liknande processer kan ske i området i och med BID Sofielunds arbete. / In community planning, there are constant changes. The involvement of private actors has become an important factor in planning processes, and it is discussed in many contexts how commercial and industrial life can or should be involved more in planning. The business world becomes more often a co-creator within urban and regional planning in various aspects. This is the case, for our study object "Fastighetsägare BID Sofielund" that is based on such cooperation between the private and public sectors. For example, in the United States, this has been ongoing for a long time in comparison with Sweden. It is also in North America that the business improvement district was formed. Since BID is a new form of cooperation within Swedish city planning, it is particularly interesting for us to study. Our paper aims to investigate and understand how this BID collaboration is motivated in practice. This is done by a case study of the BID collaboration process in Sofielund, Malmö. Interviews have been used as a technique to complete the study and the results of our survey showed that BID as a form of governance is motivated in several ways, which may be due to the fact that BID as a form of governance is new in Swedish context. We have also provided a result that suggests that BIDs are an expression of the neoliberal paradigm that rules in the planning field and an expression of a certain type of governance. The conclusions we make from our study is that BID Sofielund can lead to a positive development for the area with reduced crime and with serious property owners that helps to develop the area, on the other hand, we can interpret a risk of gentrification and similar processes that could take place in the area through BID Sofielund's work.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-21889 |
Date | January 2018 |
Creators | Andreasson, Carl, Asekzai, Farhad |
Publisher | Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö universitet/Kultur och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds