Bakgrund: Compassion fatigue beskrivs som en utbrändhet bland vårdpersonal på grund av stress från att arbeta med utsatta människor. I sjuksköterskans fall patienter som drabbats av sjukdom och lidande och dennes anhöriga. Detta begrepp är relativt nytt och outforskat i den svenska vårdmiljön. Utmattningssyndrom och stressrelaterade tillstånd är vanliga orsaker till sjukskrivningar, vilket i sjuksköterskans fall drabbar såväl dennes välbefinnande som kvaliteten på vården. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: En systematisk litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter i sjuksköterskornas erfarenheter. Resultatet diskuteras utifrån Watsons teori om mänsklig omsorg samt tidigare forskning inom ämnet. Resultat: Tre teman identifierades; känslomässig distansering, arbetsmiljö, stress och egenvård och compassion fatigue och privatlivet. Sjuksköterskorna beskriver hur den ständiga exponeringen till lidande, döden och smärta från patienter och dennes anhöriga gör att de stänger av sina egna känslor för att orka med. Egenvård och finna tid för återhämtning är viktiga faktorer för att hantera compassion fatigue. Arbetsplatsens förutsättningar var även en viktig faktor för om sjuksköterskorna utvecklade compassion fatigue samt för deras möjlighet att hantera det. Sjuksköterskorna beskriver även hur compassion fatigue var något drabbade dem privat då de upplevde att de på sin fritid hade mindre ork samt att de var känslomässigt avstängda även mot sina nära och kära. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att compassion fatigue påverkar sjuksköterskors välbefinnande i såväl arbetslivet som privatlivet. Compassion fatigue påverkar även sjuksköterskors möjlighet att bedriva etisk och personcentrerad vård. Sjuksköterskorna beskrev ett ökat behov av återhämtning och egenvård utanför arbetet för att hantera compassion fatigue. Arbetsmiljöfaktorer som arbetsbörda, tillgång till professionellt stöd och adekvat bemanning var avgörande för att hantera compassion fatigue. Resultatet, i linje med tidigare forskning, indikerar att compassion fatigue riskerar att minska sjuksköterskors förmåga till empatisk vård och kan till och få dem att överväga att byta yrke. Litteraturöversikten betonar vikten av arbetsplatsens roll i att hantera och förebygga compassion fatigue hos sjuksköterskor. / Background: Compassion fatigue is described as burnout among healthcare professionals due to the stress of working with vulnerable individuals. In the case of nurses, this includes patients affected by illness and suffering, as well as their relatives. This concept is relatively new and unexplored in the Swedish healthcare environment. Exhaustion syndrome and stress-related conditions are common causes of sick leave, affecting both the nurse's well-being and the quality of care. Aim: Describe nurses' experiences of compassion fatigue. Method: A systematic literature review comprising ten scholarly articles of qualitative design. The findings of the articles were thematically analyzed, focusing on similarities in nurses' experiences. The results are discussed based on Watson's theory of human caring and previous research in the field. Results Three themes were identified: emotional distancing, work environment, stress and self-care, and compassion fatigue and private life. Nurses described how continuous exposure to suffering, death, and pain from patients and their families leads them to detach from their own emotions in order to cope. Self-care and finding time for recovery were crucial factors in managing compassion fatigue. Workplace conditions were also pivotal in determining whether nurses developed compassion fatigue and their ability to cope with it. Nurses also described how compassion fatigue affected them personally, feeling less energy during their leisure time and emotionally detached even from their loved ones. Conclusions: This literature review demonstrated that compassion fatigue impacts nurses' well-being both professionally and personally. It also affects nurses' ability to provide ethical and patient-centered care. Nurses expressed an increased need for recovery and self-care outside of work to cope with compassion fatigue. Workplace factors such as workload, access to professional support, and adequate staffing were crucial in managing compassion fatigue. The findings, consistent with prior research, suggest that compassion fatigue might diminish nurses' capacity for empathetic care and could prompt them to consider changing professions. The review emphasizes the workplaces significance in addressing and preventing compassion fatigue among nurses.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-10643 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Egerö, Johan, Helmerius, Viktor |
| Publisher | Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds