Conceptual change is one of the most important influences in modern educational research and this theoretical framework can be used for empirical research aimed at improving our common knowledge about learning as well as developing new theories and practices within the education system. In its very basic meaning, conceptual change can be explained as a person who during the course of the learning experience changes their initial conception of a phenomenon (such as a object or a concept) from one specific point of view to another. The aim of this study is to map out the differences and similarities between two seemingly opposite movements within today’s pedagogical research community. Within phenomenography a constitutionalist approach to learning is used, which means that the conceptions formed by students are considered to be an internal representation of the individual’s interpretation of their own knowledge in relation to their surroundings. The intentional analytical approach suggests that contextualisation is necessary for conceptual change to take place, for the student to be able to interpret the assignment or task at hand and then incorporate that in meaningful activity that will lead to a successful learning process. Both the intentional and the phenomenographic approach agree that it is the meaning of a task that is important in the learning situation, but the differences lie in the ways of distinguishing what this meaning consists of as well as the means of finding out what the meaning is to an individual. / Begreppsutveckling är en av de viktigaste influenserna inom det pedagogiska forskningsområdet. Denna teoretiska inriktning innebär att man genom empirisk forskning studerar lärande och dess kontext. Detta kan sedan bidra till vår kunskap om vad som påverkar lärprocessen samt hur denna skulle kunna användas i utvecklingen av nya didaktiska metoder och verktyg. Begreppsutveckling kan förstås som teorier om hur en individ, genom övning och reflektion ändrar en grundläggande uppfattning om ett fenomen eller objekt från en specifik uppfattning till en annan. I den här litteraturstudien, kommer jag att försöka kartlägga två skilda sätt att anta utmaningen att undersöka hur lärande genom begreppsutveckling kan förstås och tolkas, nämligen fenomenografi och intentionell analys. Fenomenografi är utvecklat med en konstitutionell ansats till lärandet, där man menar att de koncept som individen använder formas genom interna representationer av den egna tolkningen av omgivningen samt hur det egna konceptet relaterar till omgivningen. Intentionell analys å andra sidan menar att begreppsutveckling uppstår när individen kontextualiserar uppgiften genom meningsskapande processer i relation till omgivningen och att detta beskriver lärprocessen. Den gemensamma nämnaren för båda dessa perspektiv är att det är meningsskapandet för individen som är nyckeln till lärandet. Skillnaden mellan dem märks i synen på lärandet i de meningsskapande processerna där man närmar sig betydelsen av denna process som den ter sig för den lärande individen.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-88860 |
Date | January 2012 |
Creators | Wennström, Sofie |
Publisher | Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | English |
Detected Language | English |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds