Bidragsbrott har på senare tid uppmärksammats som ett sätt för kriminella att finansiera den organiserade brottsligheten. Tidigare forskning har främst fokuserat på bidragsbrott mot myndigheter och det finns en kunskapslucka gällande kommunernas arbete mot bidragsbrott. Med en kvalitativ ansats undersöker denna studie bidragsbrott mot kommuner både övergripande utifrån ett nationellt perspektiv men även djupare på lokal nivå i Malmö och Helsingborgs stad. Studien syftar till att ta reda på hur arbetet för att motverka bidragsbrott upplevs samt vilken typ av samverkan som finns inom arbetet. Materialet består av semistrukturerade intervjuer med aktörer som besitter särskild kunskap om ämnet. Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur långt olika kommuner har kommit i sitt arbete mot bidragsbrott. Vidare tyder resultatet på att det i en lokal kontext i Malmö och Helsingborgs stad finns en fungerande samverkan, men att samverkan på nationell nivå är problematiskt på grund av sekretesslagstiftning som hindrar informationsspridning mellan aktörer. Studien fann även att bidragsbrott inte är prioriterat hos polisen och att det inom myndigheten finns en kunskapsbrist gällande brottet, vilket skapar frustration hos kommunerna. Med hjälp av samverkansteori och contemporary criminology förklaras brister i samverkan och svårigheter kopplat till att bidragsbrott är ett relativt nytt fenomen. / Benefit fraud has recently attracted attention for being a way for criminals to finance organized crimes. Previous research has mainly focused on benefit fraud against authorities and there is lack of knowledge regarding benefit fraud against municipalities. A qualitative study was utilized to examine benefit fraud against municipalities in a national context as well as in a local context in the cities of Malmö and Helsingborg. The study aims to investigate how the work is experienced and what type of cooperation that exists in the work against benefit fraud. The research consists of semi-structured interviews with people who have special knowledge on the subject. The results highlighted differences in how far different municipalities have come in their work against benefit fraud. Further, it was found that the cooperations are working well in a local context in the municipalities of Malmö and Helsingborg, but the cooperation in a national context is problematic due to difficulties sharing information. The study also showed that there is a lack of priority and knowledge regarding benefit fraud amongst the police, which creates a frustration from the municipalities. Cooperation theory and contemporary criminology are used to explain shortcomings regarding cooperation as well as difficulties concerning the fact that benefit fraud is a relatively new phenomenon.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-67555 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Persson, Hanna, Södergren, Selma, Mellby, Johanna |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för kriminologi (KR) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0037 seconds