En kvalitativ intervjustudie med kontrollutredare på Försäkringskassan. Studien utgår från det förslag en statlig utredning lägger fram att flytta över ansvaret för utredning av bidragsbrott från Polisen till Försäkringskassan. Studien syftar till att undersöka hur kontrollutredare vid Försäkringskassan bedömer samhällets och polisens förmåga att idag bekämpa bidragsbrott, vilka åtgärder samhället behöver vidta samt hur de bedömer sin egen förmåga att ta över ansvaret från polisen. För ändamålet har grundad teori valts som övergripande metodologisk strategi och intervjuer har använts för att samla in data. Totalt sex personer som arbetar på en av Försäkringskassans kontrollenheter har intervjuats och resultatet har analyserats i syfte att utvinna nya insikter, begrepp och hypoteser ur materialet. Resultatet har också tolkats utifrån tre olika teoretiska perspektiv som sätter resultatet i en teoretisk och historisk kontext. Perspektiven skildrar tänkbara orsaker till bidragsbrott, förändrade attityder och nyliberala föreställningar kring bidragsbrott hos allmänheten samt hur politiken hanterat problemet. Slutsatserna är att kontrollutredarna upplever att samhället och polisen idag saknar förmåga att motverka bidragsbrott och att det vore bättre att flytta över ansvaret från Polismyndigheten till Försäkringskassan eller till en egen fristående myndighet för välfärdsbrott. En avslutande diskussion kring den svåra balansgången mellan två motstridiga intressen hos allmänheten: intresset av att förhindra bidragsbrott och intresset att kunna ta del av välfärdssystemet utan att utsättas för omfattande kontroll.

Denna studie undersöker bidragsbrottsligheten i Malmö och dess utveckling. Utifrån en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign syftar studien till att belysa utvecklingen av bidragsbrott samt hitta bidragande faktorer till utvecklingsförloppet. Bidragsbrott är relevant utifrån dess frekvens, konsekvenser för välfärdssystemet och kopplingen till den organiserade brottsligheten. På uppdrag av Malmös avdelning för ekonomiskt bistånd och boende har forskningsfrågorna besvaras med statistik från dem samt Brottsförebyggande rådet. Efter en deskriptiv univariat analys fann denna studie att bidragsbrottsutvecklingen i Malmö inte påvisar en stabil ökande eller minskande trend utan är fluktuerande. Med hjälp av Strainteorin och Situationella handlingsteorin förklarades denna ojämna utveckling utifrån ekonomiska faktorer, extern/intern kontroll samt motivation och frestelser. / This study investigates the social welfare crime development in Malmö. Using a quantitative approach with a cross-sectional design this study aims to illustrate the development of social welfare crime and also find contributing factors to the development. Social welfare crime is relevant due to its frequency, consequences to the welfare system and connection to organized crime. At the request of Malmö City department of economic aid and housing, the research questions have been answered using data from the department and Brottsförebyggande rådet. After a descriptive univariate analysis, this study found that the social welfare crime development is neither showing a stable rising or decreasing trend but a fluctuation curve. The uneven development was explained using Strain theory and the Situational action theory and was able to identify contributing factors such as economic factors, internal/external control, motivation and temptations.