En kvalitativ intervjustudie med kontrollutredare på Försäkringskassan. Studien utgår från det förslag en statlig utredning lägger fram att flytta över ansvaret för utredning av bidragsbrott från Polisen till Försäkringskassan. Studien syftar till att undersöka hur kontrollutredare vid Försäkringskassan bedömer samhällets och polisens förmåga att idag bekämpa bidragsbrott, vilka åtgärder samhället behöver vidta samt hur de bedömer sin egen förmåga att ta över ansvaret från polisen. För ändamålet har grundad teori valts som övergripande metodologisk strategi och intervjuer har använts för att samla in data. Totalt sex personer som arbetar på en av Försäkringskassans kontrollenheter har intervjuats och resultatet har analyserats i syfte att utvinna nya insikter, begrepp och hypoteser ur materialet. Resultatet har också tolkats utifrån tre olika teoretiska perspektiv som sätter resultatet i en teoretisk och historisk kontext. Perspektiven skildrar tänkbara orsaker till bidragsbrott, förändrade attityder och nyliberala föreställningar kring bidragsbrott hos allmänheten samt hur politiken hanterat problemet. Slutsatserna är att kontrollutredarna upplever att samhället och polisen idag saknar förmåga att motverka bidragsbrott och att det vore bättre att flytta över ansvaret från Polismyndigheten till Försäkringskassan eller till en egen fristående myndighet för välfärdsbrott. En avslutande diskussion kring den svåra balansgången mellan två motstridiga intressen hos allmänheten: intresset av att förhindra bidragsbrott och intresset att kunna ta del av välfärdssystemet utan att utsättas för omfattande kontroll.

Denna studie undersöker bidragsbrottsligheten i Malmö och dess utveckling. Utifrån en kvantitativ ansats med tvärsnittsdesign syftar studien till att belysa utvecklingen av bidragsbrott samt hitta bidragande faktorer till utvecklingsförloppet. Bidragsbrott är relevant utifrån dess frekvens, konsekvenser för välfärdssystemet och kopplingen till den organiserade brottsligheten. På uppdrag av Malmös avdelning för ekonomiskt bistånd och boende har forskningsfrågorna besvaras med statistik från dem samt Brottsförebyggande rådet. Efter en deskriptiv univariat analys fann denna studie att bidragsbrottsutvecklingen i Malmö inte påvisar en stabil ökande eller minskande trend utan är fluktuerande. Med hjälp av Strainteorin och Situationella handlingsteorin förklarades denna ojämna utveckling utifrån ekonomiska faktorer, extern/intern kontroll samt motivation och frestelser. / This study investigates the social welfare crime development in Malmö. Using a quantitative approach with a cross-sectional design this study aims to illustrate the development of social welfare crime and also find contributing factors to the development. Social welfare crime is relevant due to its frequency, consequences to the welfare system and connection to organized crime. At the request of Malmö City department of economic aid and housing, the research questions have been answered using data from the department and Brottsförebyggande rådet. After a descriptive univariate analysis, this study found that the social welfare crime development is neither showing a stable rising or decreasing trend but a fluctuation curve. The uneven development was explained using Strain theory and the Situational action theory and was able to identify contributing factors such as economic factors, internal/external control, motivation and temptations.

Bidragsbrott har på senare tid uppmärksammats som ett sätt för kriminella att finansiera den organiserade brottsligheten. Tidigare forskning har främst fokuserat på bidragsbrott mot myndigheter och det finns en kunskapslucka gällande kommunernas arbete mot bidragsbrott. Med en kvalitativ ansats undersöker denna studie bidragsbrott mot kommuner både övergripande utifrån ett nationellt perspektiv men även djupare på lokal nivå i Malmö och Helsingborgs stad. Studien syftar till att ta reda på hur arbetet för att motverka bidragsbrott upplevs samt vilken typ av samverkan som finns inom arbetet. Materialet består av semistrukturerade intervjuer med aktörer som besitter särskild kunskap om ämnet. Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur långt olika kommuner har kommit i sitt arbete mot bidragsbrott. Vidare tyder resultatet på att det i en lokal kontext i Malmö och Helsingborgs stad finns en fungerande samverkan, men att samverkan på nationell nivå är problematiskt på grund av sekretesslagstiftning som hindrar informationsspridning mellan aktörer. Studien fann även att bidragsbrott inte är prioriterat hos polisen och att det inom myndigheten finns en kunskapsbrist gällande brottet, vilket skapar frustration hos kommunerna. Med hjälp av samverkansteori och contemporary criminology förklaras brister i samverkan och svårigheter kopplat till att bidragsbrott är ett relativt nytt fenomen. / Benefit fraud has recently attracted attention for being a way for criminals to finance organized crimes. Previous research has mainly focused on benefit fraud against authorities and there is lack of knowledge regarding benefit fraud against municipalities. A qualitative study was utilized to examine benefit fraud against municipalities in a national context as well as in a local context in the cities of Malmö and Helsingborg. The study aims to investigate how the work is experienced and what type of cooperation that exists in the work against benefit fraud. The research consists of semi-structured interviews with people who have special knowledge on the subject. The results highlighted differences in how far different municipalities have come in their work against benefit fraud. Further, it was found that the cooperations are working well in a local context in the municipalities of Malmö and Helsingborg, but the cooperation in a national context is problematic due to difficulties sharing information. The study also showed that there is a lack of priority and knowledge regarding benefit fraud amongst the police, which creates a frustration from the municipalities. Cooperation theory and contemporary criminology are used to explain shortcomings regarding cooperation as well as difficulties concerning the fact that benefit fraud is a relatively new phenomenon.