En kvalitativ intervjustudie med kontrollutredare på Försäkringskassan. Studien utgår från det förslag en statlig utredning lägger fram att flytta över ansvaret för utredning av bidragsbrott från Polisen till Försäkringskassan. Studien syftar till att undersöka hur kontrollutredare vid Försäkringskassan bedömer samhällets och polisens förmåga att idag bekämpa bidragsbrott, vilka åtgärder samhället behöver vidta samt hur de bedömer sin egen förmåga att ta över ansvaret från polisen. För ändamålet har grundad teori valts som övergripande metodologisk strategi och intervjuer har använts för att samla in data. Totalt sex personer som arbetar på en av Försäkringskassans kontrollenheter har intervjuats och resultatet har analyserats i syfte att utvinna nya insikter, begrepp och hypoteser ur materialet. Resultatet har också tolkats utifrån tre olika teoretiska perspektiv som sätter resultatet i en teoretisk och historisk kontext. Perspektiven skildrar tänkbara orsaker till bidragsbrott, förändrade attityder och nyliberala föreställningar kring bidragsbrott hos allmänheten samt hur politiken hanterat problemet. Slutsatserna är att kontrollutredarna upplever att samhället och polisen idag saknar förmåga att motverka bidragsbrott och att det vore bättre att flytta över ansvaret från Polismyndigheten till Försäkringskassan eller till en egen fristående myndighet för välfärdsbrott. En avslutande diskussion kring den svåra balansgången mellan två motstridiga intressen hos allmänheten: intresset av att förhindra bidragsbrott och intresset att kunna ta del av välfärdssystemet utan att utsättas för omfattande kontroll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det Socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk, studien undersöker även vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet.  För att kunna undersöka detta är denna uppsats uppdelad i två undersökningar. Den första undersökningen är en kvalitativ samtalsintervju som undersöker vad partiet står för i syfte att kunna jämföra med hur det skildrades i Aftonbladet. Samtalsintervjun ska endast fungera som ett redskap i att bilda oss en uppfattning om vilka Socialdemokraterna är. Tyngdpunkten i studien ligger på den andra undersökningen som är en kvalitativ textanalys vars syfte är att undersöka hur Aftonbladet skildrade det socialdemokratiska varumärket och dess kärnvärden under nyhetsrapporteringen av partiledarens bidragsfusk.  Slutsatserna som undersökningarna har resulterat i är att partiet inte skildrades enligt den önskvärda bilden som Socialdemokraterna har av sig själv, som bland annat är att vara ett jämlikt, rättvist och kompetent parti. Resultatet visade att Aftonbladet skildrade händelsen som en skandal, där händelsen i hög grad utvecklades till en partifråga snarare än en personfråga i och med att partiledaren anses vara partiet. Överlag hade nyhetsrapporteringen en sensationaliserad karaktär där större delen av innehållet hade någon form av spekulation eller hårdvinkling, vilket kan skapa omedelbara effekter på partiets varumärke.

Våra attityder har stor betydelse för det kontrollkriminologiska fältets utseende och för de civil och straffrättsliga institutionernas funktion i vår samtid. Forumanvändarnas språkbruk är i den meningen ideologiskt och bidrar till att underbygga den rådande världsbilden. En världsbild som legitimerar etablerade maktförhållanden. Av denna anledning är medvetenhet om dominerande attityder betydelsefullt. En kritisk granskning av inläggen i Flashback Forum bidrar till att klargöra de sociala konsekvenserna av människors inställning till bidragsfusk. Syftet med uppsatsen är att genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys granska forumanvändarnas attityder om grovt bidragsfusk i Flashback Forum mot bakgrund av nyliberala tankegångar. Detta innebär att texten analyseras i förhållande till det bredare sociala sammanhanget. Analysen visar att forumanvändarnas krav på mer förebyggande säkerhetsarbete i form av nya lagar och en förändrad tillämpning av existerande civil- och förvaltningsrättsliga lagar uttrycks i förhoppning om att på ett effektivare sätt hantera inbillade källor till skada - en nyliberal föreställning besatt av osäkerhet. Samtidigt resulterar denna process i en kriminalisering av alla människor i behov av stöd från det offentliga välfärdssystemet.