Bakgrund: Organisatoriskt engagemang är ett begrepp som på senaste tiden har fått större plats i både forskning och i praktiken. I samband med covid-19-pandemin och upprättade restriktioner införde många organisationer distansarbete i någon utsträckning. Tidigare forskning om distansarbetets påverkan på medarbetarnas organisatoriska engagemang är tvetydig och har till stor del utförts med premissen att arbetssättet varit en valmöjlighet. Vid distansarbete i samband med covid-19-pandemin uppstår därmed en ny kontext för organisatoriskt engagemang. Det finns därmed anledning att undersöka hur medarbetare upplever att distansarbete i samband med covid-19-pandemin har påverkat deras upplevelser av organisatoriskt engagemang. Syfte: Studien syftar till att ge ökad förståelse för vad distansarbete innebär för organisatoriskt engagemang ur ett medarbetarperspektiv i samband med covid-19-pandemin på arbetsplatser där medarbetares förutsättningar för att interagera fysiskt med kollegor har förändrats under covid-19-pandemin. Metod: Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och ett fenomenologiskt perspektiv. Studien antar en fallstudiedesign samt abduktiv ansats. Det empiriska materialet är insamlat via semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare från ett fallföretag. Slutsats: I studien framkommer det att medarbetarna upplever att flertalet aspekter har spelat in i hur deras organisatoriska engagemang har påverkats av distansarbete i samband med pandemin. Relationer är den aspekt som är mest framträdande i medarbetarnas utsagor, men även delaktighet, organisationskultur och organisationsstruktur har påverkat medarbetarnas organisatoriska engagemang. Medarbetarna upplever även att möjligheten till att arbeta på distans har en påverkan på deras organisatoriska engagemang och att denna påverkan har influerats av distansarbete i samband med pandemin. Aspekterna påverkar inte bara medarbetarnas organisatoriska engagemang enskilt utan är även i samspel med varandra. Ytterligare framgår det att interaktioner utgör en central del i samspelet mellan aspekterna. Studiens resultat visar på att helt ersätta fysiska interaktioner med digitala interaktioner har en negativ påverkan på medarbetarnas upplevelser av organisatoriskt engagemang vid distansarbete i samband med covid-19-pandemin. / Background: Organisational commitment is a concept that has gained popularity in both research and practice. During the COVID-19 pandemic and the restrictions that followed many organisations applied teleworking to some extent. Previous research on the effects of teleworking on coworkers’ organisational commitment is ambiguous and has mainly been conducted with the condition that teleworking was optional. Teleworking during the pandemic created a new context for organisational commitment. Accordingly, there is reason to study how coworkers experience of teleworking during the COVID-19 pandemic has affected their experiences of organisational commitment. Purpose: The purpose of this study is to gain new insight on what teleworking has meant for organisational commitment from a coworker perspective in the context of the COVID-19 pandemic in workplaces where the conditions for the coworkers to interact with their colleagues physically has changed during the COVID-19 pandemic. Methodology: The study draws on a qualitative research strategy and a phenomenological perspective. The study is a case study and has an abductive approach. The empirical evidence was obtained through semi-structured interviews with six coworkers from one case company. Conclusion: This study demonstrates that a multitude of aspects have affected the coworkers’ experiences of their organisational commitment in the context of telework during the COVID-19 pandemic. Relationships is the most prominent aspect in the coworkers’ statements, but participation, organisational culture and organisational structure have also affected the coworkers’ experiences of organisational commitment. The coworkers also experience that the opportunity to telework has an effect on their organisational commitment and that this effect has been influenced by teleworking during the pandemic. The aspects do not only affect the coworkers’ organisational commitment separately but are also interactive. The study found that the aspects mostly interact through the interactions between coworkers. Furthermore the study illustrates that entirely replacing physical interactions with digital interactions has a negative effect on the coworkers’ experiences of organisational commitment in the context of telework during the COVID-19 pandemic.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-186260 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Larsson, Fanny, Nacksten, Sofia |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds