Idag finns det två typer av hållbarhetsrapporter. De lagstadgade och de frivilligt upprättade. Dessa rapporter granskas i sin tur i olika utsträckning av revisorer. Revisorer granskar idag inte lagstadgade hållbarhetsrapporter utan uttalar sig endast om att en sådan har upprättats enligt 6 kap. 14 § 1 st årsredovisningslagen. Frivilligt upprättade hållbarhetsrapporter granskas idag genom en så kallad “limited assurance”, vilket är en granskning som inte är lika omfattande som en revision. De frivilligt upprättade rapporterna är upprättade enligt en rapporteringsstandard där den mest förekommande inom den svenska stål- och gruvindustrin är idag GRI (Global Reporting Initiative). Revisorer granskar dessa rapporter utifrån FAR:s vägledning RevR 6 och ISAE 3000 (omarbetad). EU har genom EU:s gröna giv etablerat en handlingsplan för den gröna omställningen. I den handlingsplanen ingår en ny standard för rapportering av hållbarhet. Denna kallas för CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). CSRD kommer successivt att implementeras och kommer att börja gälla under räkenskapsåret 2024 och ersätter det tidigare NFRD. Syftet med CSRD är få fler företag att hållbarhetsrapportera, att göra hållbarhetsrapporter mer likvärdiga, öka transparensen och jämförbarheten mellan företag. Denna studie syftar till att undersöka hur revisorer granskar hållbarhetsrapporter från den svenska stål- och gruvindustrin och hur granskningen kan komma att förändras i samband med implementeringen av CSRD. Studiens syftar också till att utreda CSRD:s inverkan på hållbarhetsrapporter och huruvida CSRD är tillräckligt för att åtgärda de brister som förekommer i dagens hållbarhetsrapporter. Studien är kvalitativ och metoden för att undersöka ovanstående är intervjuer med revisorer som arbetar med att granska hållbarhetsrapporter. Totalt genomfördes åtta intervjuer med revisorer från olika byråer. Resultatet från intervjuerna visade att det i stora drag inte finns några större meningsskiljaktigheter mellan revisorer om hur CSRD kommer att påverka hållbarhetsrapporter i framtiden. Resultatet analyserades med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av Carrolls CSR-pyramid, agentteorin, legitimitetsteorin och intressentteorin. Studiens slutsatser är att revisorers metodik inte kommer att förändras nämnvärt. Däremot kommer dagens rapporteringsstandarder, såsom GRI, att bytas ut. Samtidigt kommer revisorernas vägledning, idag ISAE 3000, att bytas ut. Revisorerna är överens om att CSRD kommer att bidra till att hållbarhetsrapporter blir mer jämförbara och att granskningen av dessa kommer att bli mer omfattande eftersom mängden information som rapporteras kommer att mångdubblas. CSRD kommer också bidra till ökad transparens och det kommer bli svårare för företag att framöver hålla på med greenwashing. Slutligen kommer revisorer behöva utarbeta en ny praxis för vad som är en godkänd hållbarhetsrapport och inte.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-210378 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Hjeltman, Jonatan, Fällman, Samuel |
| Publisher | Umeå universitet, Företagsekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds