Både den autonoma vänstern och vit-makt-rörelsen använder det offentliga rummet som en arena för propagandaspridning. Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur dessa grupper förhåller sig till illegal affischering och hur och varför detta används. En av slutsatserna är att grupperna konkurrerar om det offentliga rummet genom olaglig affischering. Den affischering som sätts upp riskerar att tas ner av motståndarna, där den autonoma vänstern själva anser sig ha allmänheten på sin sida när det gäller att ta ner vit-makt-rörelsens affischer och klistermärken. Tillvägagångsättet när det gäller affischering varierar beroende på vilken typ av affischering som sätts upp. Klistermärken är den enklaste formen av affischering och också den som kan få störst spridning rent proportionellt. Affischer tar längre tid att sätta upp och kräver mer planering. Oftast sker affischering på natten av säkerhetsskäl. En annan slutsats är att rädslan för repressalier är låg, framför allt vad gäller risken att bli tagen av polisen. De ringa straffen som kan utdelas bidrar också till inställningen från aktörernas sida att detta är ett brott av mindre karaktär. Intervjun med aktören inom den autonoma vänstern ger intrycket av att polisen inte har någon kontroll över denna olagliga verksamhet, och inte heller gör några större ansträngningar att försöka ha det heller. Hur polisen själva bemöter detta förblir obesvarat i den här uppsatsen eftersom polisen på lokal nivå inte hade tid att låta sig bli intervjuade. Allmänheten tycks heller inte se olaglig affischering som ett brott att reagera över, vilket illustreras bland annat av Skara kommuns säkerhetsstrateg som vare sig kände till den olagliga affischeringens omfattning eller hade fått in synpunkter från allmänheten om den. När det gäller uppsatsens syfte att redogöra för regelverken så kan dessa vara svårtydliga och variera på lokal nivå, vilket gör att ordningsmakten och aktivisterna åberopa olika argument för sitt handlande. Risken för en eventuell konfrontation med motståndarsidan är både mer trolig och av mer allvarlig karaktär. Olaglig affischering i det offentliga rummet är både en taktik för att locka nya sympatisörer och bilda opinion som ett sätt att visa övertaget gentemot motståndarna. Denna kamp kan leda till våldsamheter, vilket visar på laddningen som finns mellan dessa grupper. Allmänheten tycks hysa en större rädsla för vit-makt-rörelsens närvaro i det offentliga rummet, vilket kan ha med både historik och samhällets värderingar att göra. Internet har bidragit till att möjligheten att sprida organisationernas budskap har ökat, och möjligheten att "äga" egna kanaler för denna propagandaspridning. Sättet att uttrycka sig för dessa grupper har alltså delvis ändrats över tiden, där internet står för den mest påtagliga förändringen. Samtidigt har internet bidragit till att kontrollen över motståndarsidans propaganda minskat. Det går att "äga" gatan genom ihärdigt arbete och ibland fysisk konfrontation, men det går inte att äga internet. Vilka konsekvenser den digitala utvecklingen får både för de båda rörelserna och för bedrivandet av olaglig affischering är något för framtida forskare att skriva om.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-50749 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Håkansson, Vincent |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds