In CPS development and production environments, tightly integrated processes include different engineering disciplines, development and production departments, and software tools working together, where all of the technical engineering processes become strictly intertwined. CPS development and production toolchains have a highly heterogeneous nature, and supporting toolchain architects is necessary for improving the understanding of the interrelationships between tools. To this end, this thesis mainly concentrates on the interoperability of CPS toolchains with an ambition to improve the understanding of interoperability. A literature survey was conducted to analyze the literature on interoperability with an aim to understand how the interoperability is assessed. Findings of the literature review showed that the existing methods mainly use maturity-like assessment models to assess interoperability and they focus on selective aspects of interoperability. These models use distinct levels and do not guide the stakeholders on how to improve the current state of interoperability. This revealed the need for a more flexible approach for assessing interoperability of CPS toolchains. A case study was developed and exercised with an ambition to test the applicability of the visualization approach. In total, three different visualization techniques were evaluated: circular ideogram, node-link diagram, and balloon layout with a clustering algorithm as an extended version of node-link diagram. This thesis concluded by highlighting that data visualizations and visual analytics are not only a method for understanding the interoperability of CPS toolchains, but also a necessity. Data visualization approaches create many opportunities to make interoperability finally visible and the CPS industry should focus its effort on appropriate data collection, usage, and sharing methods in order to best use data visualization and visual analytics technologies. / Cyber-fysiska system (CPS) är ett resultat av mångfacetterade produktutvecklingsprocesser, som innefattar flerdimensionell komplexitet. I CPS:s utvecklings- och produktionsmiljöer, innefattar dessa tätt integrerade processer olika tekniska discipliner, utvecklings- och produktionsavdelningar, och programvaruverktyg som arbetar tillsammans, där alla tekniska ingenjörsprocesser blir strikt sammanflätade. Beslut som fattas av en intressent kan således ha en inverkan på andra intressenter. Verktygskedjor för CPS:s utveckling och produktion har därför en mycket heterogen karaktär, och det är därför nödvändigt med stödjande utvecklare av verktygskedjan för att förbättra förståelsen av sambanden mellan verktyg. För detta ändamål fokuserar denna avhandling främst på interoperabiliteten hos CPS:s verktygskedjor, med ambitionen att förbättra förståelsen för interoperabilitet och, som en följd, vägleda verktygskedjans utvecklare att fatta kostnadseffektiva och hållbara beslut baserade på förbättrad förståelse. En litteraturundersökning genomfördes för att analysera litteratur om interoperabilitet med syfte att förstå hur interoperabilitet bedöms. Resultaten av litteraturgenomgången visade att de befintliga metoderna huvudsakligen använder mognadsliknande bedömningsmodeller för att bedöma interoperabiliteten, och de fokuserar på selektiva aspekter av interoperabiliteten. Dessa modeller använder olika nivåer och vägleder inte intressenterna i hur det aktuella läget för interoperabilitet kan förbättras. Detta visade att det behövs en mer flexibel inställning för att bedöma interoperabiliteten av CPS:s verktygskedjor. Den systematiska litteraturöversikten avslutades genom att tydliggöra att visualisering och visuell analys visar lovande möjligheter för att externalisera den kunskap som nås av bedömningsmodeller med de möjligheter som visualiseringar kan ge. För att studera situationen gällande interoperabilitet i utvecklingen av CPS, utvecklades och genomfördes en fallstudie med ambitionen att testa visualiseringsmetodens tillämplighet. Fallstudien visade en verktygskedjas interoperabilitet, som används för att utveckla ett inbäddat slutet loopkontrollsystem med olika visualiseringstekniker. Totalt har tre olika visualiseringstekniker utvärderas: (a) cirkulärt ideogram, (b) nod- länkdiagram, och (c) ballonglayout med en klusteralgoritm som en utökad version av nodlänkdiagram, vilket gav vissa insikter om vilka tekniker som är mest lämpliga. Varje teknik diskuteras i detalj med ett interoperabilitetsperspektiv. De utmaningar och möjligheter som datavisualisering och visuella analyser ger förklaras dessutom för att synliggöra interoperabilitet. Denna avhandling avslutas med att lyfta fram att datavisualiseringar och visuella analyser inte bara är metoder för att förstå interoperabiliteten av CPS:s verktygskedjor utan också en nödvändighet. Datavisualiseringsmetoder skapar många möjligheter att slutligen göra interoperabilitet synlig och CPS- industrin bör fokusera sina ansträngningar på lämplig datainsamling, användande och delningsmetoder för att på bästa sätt utnyttja datavisualisering och visuella analystekniker. / <p>QC 20170203</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-200811 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Gürdür, Didem |
| Publisher | KTH, Mekatronik, Stockholm |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Licentiate thesis, comprehensive summary, info:eu-repo/semantics/masterThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-MMK, 1400-1179 ; 2016:09 |
Page generated in 0.0023 seconds