Purpose: This study aimed to investigate how neurodevelopmental disorders (NDs) are represented in the Swedish news media. The study can contribute to gaining more excellent knowledge about how Swedish news media such as Dagens Nyheter (DN) and Expressen represent disabilities such as NDs. Theory: To carry out the study, we must present theoretical starting points. The study was based on the power of journalism, representation, media representation, framing theory, and stereotypes. The power of journalism is used to explain how powerful the media is. Representation and media representation is used to describe how things make sense. Framing theory is used to describe the effect of the media on people because, according to the theory, people always try to create meaning. Finally, stereotypes are used to explain how NDs are perceived in society. Previous research: Previous research has been used to motivate studies that have previously been used on the subject and then linked to our study. The study used health communication and journalism, news media (daily- and evening newspapers), and gender as in previous research. Health communication and journalism explain how vital health-related information is to society. News media are used to create an in-depth understanding of NDs while discussing the difference between daily- and evening newspapers to understand them. Finally, studies on gender are used to explain gender differences and inequalities between the genders. Method: The study was carried out with the help of a quantitative content analysis, where the Swedish news sites DN and Expressen were analyzed by searching for news about various NDs; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's, and Tourettes. A total of 190 articles from both news sites were included—123 articles from Expressen and 67 from DN. A time frame has been set within one year, from 8 March 2021 to 8 March 2022. To obtain the survey results, the SPSS program has been used where it was prepared before the study with knowledge of statistical analysis—then prepared variables and variable values to be used in SPSS to make the study feasible. Results: The results were presented by comparing relevant variables in the SPSS software for later analysis. Variables such as "NDs diagnoses," "NDs main or secondary subject," "emotional or non-emotional," and "newspaper." Detailed analysis and discussion were performed of the results of the variables examined. The analysis was based on relevant previous research and theories related to news media, representation, and NDs. Conclusion: Journalists significantly influence how the reader perceives, interprets, and forms opinions. Therefore, the representation of NDs by both the news sites, DN and Expressen, can lead the reader to create stereotypical images about NDs. Individuals with NDs may be discriminated against because of the stereotypes that have been created about them. They can also be exposed to misunderstandings of the environment because they do not behave the same way society expects. The two news pages examined represent NDs differently in that DN is classified as a daily newspaper and Expressen is classified as an evening newspaper. The different diagnoses within NDs are represented differently in the articles. Finally, female journalists try to counter stereotypes about women with NDs. Many articles written by female journalists are about publishing their stories and encouraging others to seek help. In contrast, articles written by male journalists are often about men with NDs, whereas articles are often about crime and sports, which they are also often associated with. / Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) representeras i svensk nyhetsmedia. Studien kan bidra till att få större kunskap om hur svenska nyhetsmedier som Dagens Nyheter (DN) och Expressen representerar funktionsnedsättningar som NPF. Teori: För att genomföra studien har vi behövt redovisa teoretiska utgångspunkter. Studien bygger på: journalistens makt, representation, media representation, gestaltningsteori och stereotyper. Journalistens makt används för att förklara hur mäktigt media är. Representation och mediarepresentation används för att förklara hur saker och ting får mening. Gestaltningsteorin används för att förklara mediernas effekt på människor eftersom enligt teorin människor alltid försöker skapa mening. Till sist används stereotyper för att förklara hur NPF uppfattas i samhället. Tidigare forskning: Tidigare forskning använts för att motivera studier som tidigare använts på ämnet, för att sedan koppla det till vår studie. I studien användes hälsokommunikation och journalistik, nyhetsmedia (dags- och kvällspress), och genus som tidigare forskning. Hälsokommunikation och journalistik används för att förklara hur viktig hälsorelaterad information är för samhället. Nyhetsmedia används för att skapa fördjupad förstående om neuropsykiatriska funktionsnedsättning, samtidigt diskuteras skillnaden mellan dags- och kvällspress för att förstå skillnaden mellan de. Till sist används genus för att förklara könsskillnader och ojämlikheter mellan könen. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, där svenska nyhetssidorna DN och Expressen analyserades genom att söka efter nyheter om olika NPF; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's och Tourettes. Totalt inkluderades 190 artiklar från både nyhetssidorna. 123 artiklar från Expressen och 67 artiklar från DN. En tidsram har ställts in inom ett år, från datumen, 8 mars 2021 till 8 mars 2022. För att få fram undersökningens resultat har programmet SPSS använts där det förbereddes innan studien med kunskap om statistisk analys. Därefter förberett variabler och variabelvärden för att användas i SPSS för att göra studien genomförbar. Resultat: Resultaten presenterades genom att relevanta variabler har ställts mot varandra i programvaran SPSS för att senare analysera de. Variabler såsom “NPF diagnoser”, “NPF huvud- eller biämne”, “känslomässig eller icke känslomässig” samt “tidning”. En utförlig analys och diskussion genomfördes av resultaten av de undersökta variablerna. Analysen byggdes på relevanta tidigare forskning och teorier som är relaterade till nyhetsmedier, representation och NPF. Slutsats: Journalister har stor påverkan på hur läsaren uppfattar, tolkar och bildar åsikter. Därför representationen av NPF av både nyhetssidorna, DN och Expressen, kan leda till att läsaren skapar stereotypa bilder om NPF. Individer med NPF kan utsättas för diskriminering på grund av de stereotyperna som har skapats om de. De kan också utsättas för missuppfattning av omgivningen på grund av att de inte beter sig på samma sätt som samhället förväntar sig. De två undersökta nyhetssidorna representerar NPF annorlunda i och med att DN klassas som dagstidning och Expressen klassas som kvällstidning. De olika diagnoserna inom NPF representeras på olika sätt i artiklarna. Slutligen kvinnliga journalister försöker att motverka stereotyper om kvinnor med NPF. Många artiklar skrivna av kvinnliga journalister handlar om att ge ut deras berättelser och uppmana andra till att söka hjälp. Medan artiklar skrivna av manliga journalister handlar ofta om män med NPF, där artiklar ofta handlar om brott och sport, vilket de också ofta är associerade med.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-90302 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Bafadhl, Mariam, Lindskog, Therese |
| Publisher | Karlstads universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds