Delirium är ett allvarligt tillstånd som patienter inom palliativ vård kan drabbas av. Det kan ge sig i uttryck på olika sätt, såsom hallucinationer, aggressioner, misstänksamhet och vanföreställningar, men även påverkan på patientens medvetenhet, tänkande, minne och beteende. Delirium kan misstolkas för demens, fatigue eller depression. Fysiska bakomliggande orsaker kan ge upphov till tillståndet vilket kan vara skrämmande för den sjuke, men även för närstående och för vårdpersonal då man inte kan påvisa vad patienten drabbats av. Om delirium och dess bakomliggande orsaker identifieras kan tillståndet behandlas på ett adekvat sätt istället för att riskera bli obehandlat, misstolkat eller i vissa fall felbehandlat. Sjuksköterskor som arbetar nära patienten har en viktig roll genom att observera och identifiera tillståndet men även uppmärksamma riskfaktorer som kan orsaka delirium. Regelmässig screening efter delirium med hjälp av ett validerat bedömningsinstrument är sällan förekommande inom palliativ vård men önskvärt enligt forskning. Syftet med studien var att undersöka bedömningsinstrument som används för att identifiera delirium i palliativ vård. Metoden som valdes för studien var en vetenskaplig litteraturöversikt där författarna strävar efter att arbeta med systematik. Databaserna CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO, PubMed samt SweMed+ genomsöktes systematiskt med valda sökord vilket resulterade i att 18 artiklar som styrdes av problemformuleringen och syftet inkluderades i studien. Sammanlagt nämns 11 olika bedömningsinstrument i artiklarna. Övervägande artiklar beskriver instrumenten mer eller mindre i sin metoddel. Sex studier beskriver vårdpersonalens uppfattningar om instrumenten och 13 studier jämför och bedömer instrumentens validitet gentemot ett annat instrument. Resultatet visade att det fanns ett flertal instrument som används för att identifiera delirium inom palliativ vård men endast sex av bedömningsinstrumenten var validerade inom detta område. Confusion Assessment Method och the Nursing Delirium Screening Scale var validerade och översatta till svenska, men ej validerade inom palliativ vård i Sverige. Bedside Confusion Scale, Buffalo Delirium Scale, Delirium Observation Screening Scale och Memorial Delirium Assessment Scale var validerade inom palliativ vård men finns dock inte översatta till svenska ännu. Överlag upplevde inte sjuksköterskorna det betungande att screena efter delirium. Medvetenhet om tillståndet skapades när ett bedömningsinstrument användes. Slutsatsen visar att bedömningsinstrumenten var utformade på varierande sätt, genom observationer, genom intervjuer, att man testar patienten på olika vis eller att patienten själv skattar sitt tillstånd. Flertalet av instrumenten var utformade för att sjuksköterskan ska kunna göra bedömningen. Vissa instrument ställer diagnos medan andra mäter graden eller intensiteten av delirium. Det krävdes utbildning och träning i användningen av instrumenten för att bedömningen skulle bli så korrekt som möjligt. Vetskap och tillgång till ett enkelt validerat bedömningsinstrument där sjuksköterskan kan identifiera delirium kan gynna både patienter i palliativ vård samt deras närstående.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-3050 |
Date | January 2018 |
Creators | Karlsson, Anna, Lindström Bodin, Therese |
Publisher | Sophiahemmet Högskola, Sophiahemmet Högskola |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds