Return to search

Den tveeggade skärmen : TV-tittandets funktion inom demensvård enligt vårdpersonal och anhöriga

Denna uppsats har till syfte att ta reda på vilken funktion vårdpersonal respektive anhöriga till demenssjuka anser att tv-tittande har för demenssjuka som vårdas på demensboende. Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: hur beskriver de båda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrån sin profession respektive sina upplevelser? Hur förhåller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande på demensboenden? Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vårdpersonal vid demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till demenssjuka. Demensboendena är belägna i fyra olika kommuner – två i Uppsala län och två i Stockholms län. Undersökningens resultat visar att vårdpersonalen anser tv:ns funktion vara att sprida glädje genom humoristiska filmer och att stimulera fram samtalsämnen när personal och demenssjuka tittar på gamla filmer tillsammans. Samtidigt betecknar vårdpersonalen tv-program som en potentiell framkallare av oro bland de demenssjuka och att det är viktigt att begränsa mängden tv-tittande på demensboendena. De anhörigas svar kring tv-tittandets funktion är mer vag och obestämbar. Detta kan bero på att demensboendena i fråga inte informerat de anhöriga tillräckligt om hur personalen använder sig av tv för att uppmuntra de boende till igenkänning och skratt med humoristiska tv-programs hjälp. När det gäller uses & gratifications-modellens tillämpning på tv-tittande på demensboenden, måste den modifieras i betydande delar för att korrekt kunna återge hur medieinnehåll på demensboenden ser ut. Glädje – gärna via tv:s förmedling. Oro – den kan blossa upp framför tv:n, men är oönskad. Därmed kan tv:n på demensboenden betecknas som ”ett tveeggat svärd” – eller kanske snarare – en tveeggad skärm. / This thesis had as purpose to find out what function is ascribed to watching television in dementia care facilities, by dementia personnel and family members of persons with dementia being taken care of in these facilities. The thesis is based upon the following questions: how do the both interviewee categories describe the function of watching television, from their professional point of view and their personal experience? How does the chosen theoretical model, uses & gratifications, relate to watching television in dementia care facilities? The study is based on qualitative interviews. Four people who work in leading position of nursing staff at dementia care facilities were interviewed, as well as four people who are family members of persons with dementia. The dementia care facilities are located in four different Swedish municipalities – two in the county of Uppsala and two in the county of Stockholm. The main results show that the nursing staff interviewees consider the function of television to be spreading joy through funny movies and to suggest topics of conversation, as nursing staff members and the dementia patients watch old movies together. Simultaneously, the nursing staff interviewees consider television programs as a potential anxiety provoker, and they believe that the time spent watching television in the facilities should be limited. The replies from the family interviewees on the function of watching television are more vague and indeterminable. This may stem from a lack of information from the care facilities towards the family members regarding the use of television as an encouragement of laughter with funny television programs as aid. Regarding the applicability of the uses & gratifications model for description of watching television in dementia care facilities, the model has to be modified considerably, in order to correctly be able to represent how media content at these care facilities is dealt with. Joy – more than gladly through the conveyance of television. Anxiety – it might very well pop up in front of the television set, but it is unwanted. Hence television in dementia care facilities may be considered as “a double-edged sword” – or perhaps rather – a double-edged screen.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-243145
Date January 2015
CreatorsHurskainen, Risto
PublisherUppsala universitet, Institutionen för informatik och media
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0018 seconds