Return to search

"Behöver befolkningen vara frisk för att landet ska få ekonomisk tillväxt?" : En tvärsnittsstudie om hälsans effekt på ekonomisk tillväxt i världens minst utvecklade länder / “Is it crucial to have a healthy population in order to achieve economic growth?”

Health has long been referred to as a contributing development factor for economic growth, and health investments have been implemented as a strategy for achieving economic development. However, several countries have reached economic growth before improving health status, which raises questions of the significance of public health related to economic growth. The economic inequalities between countries tend to increase along with enlarged differences in health status, is there possibly a correlation between these occurrences? The purpose of this essay is to make a theoretical contribution by examining the impact of health on economic growth based on the world’s least developed countries (LDCs). This relationship has not been studied within these countries before and the essay intends to find out if basic health is a prerequisite for economic growth. The hypothesis of the study is a positive correlation between improvement of health status in a population within a country and its economic growth. Quantitative approach through a cross-sectional study of the independent variables health investments, initial GDP per capita, life expectancy and HIV along with the dependent variable of GDP per capita growth. Data from 48 LDCs during the period 1995 – 2015 was obtained. A regression analysis of Ordinary Least Squares, VIF-test and QQ-plot was performed through the computer program Gretl 2016c.  The variation in GDP per capita growth can be explained to 75 % by changes in the health-related variables. Previous theories regarding the positive effect on economic growth from increased health investments, lower initial GDP per capita and increased life expectancy were supported in this study. Health investments and initial GDP per capita showed a statistically significant correlation to economic growth. Life expectancy lacked significance, but was supported by previous research. The variable for HIV showed a positive correlation to economic growth, contrary to previous theories. The relationship can although be explained by insufficient data and low significance. / Hälsa har länge benämnts som en bidragande utvecklingsfaktor för ekonomisk tillväxt och hälsoinvesteringar har använts som en strategi för att uppnå ekonomisk utveckling. Samtidigt har flera länder uppnått ekonomisk tillväxt innan förbättrad hälsostatus vilket leder till funderingar kring vilken roll befolkningens hälsa egentligen spelar för landets ekonomiska tillväxt. De ekonomiska ojämlikheterna länder emellan tenderar att öka och skillnaden i hälsostatusen likaså, finns det möjligtvis ett samband kring detta? Syfte: Uppsatsens syfte är att bringa ett teoretiskt bidrag genom att undersöka hälsans inverkan på ekonomisk tillväxt med utgångspunkt i världens minst utvecklade länder (MUL-länder). Detta samband har tidigare inte studerats inom dessa länder och uppsatsen avser att ta reda på om en grundläggande god hälsa förefaller vara en förutsättning för ekonomisk tillväxt. Hypotesen för uppsatsen är ett positivt samband mellan ett förbättrat hälsotillstånd hos ett lands befolkning och dess ekonomiska tillväxt. Frågeställning: Leder en förbättrad hälsa till ökad ekonomisk tillväxt i världens minst utvecklade länder? Metod: Kvantitativt tillvägagångssätt genom en tvärsnittsstudie av de oberoende variablerna statens hälsoinvesteringar, initial BNP per capita, förväntad livslängd och HIV samt den beroende variabeln tillväxt i BNP per capita. Data från 48 MUL-länder under perioden 1995 – 2015 inhämtades. I dataprogrammet Gretl 2016c utfördes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden, VIF-test samt QQ-plot. Slutsats: Variationen i tillväxten i BNP per capita kan till 75 % förklaras av förändringar i de hälsorelaterade variablerna. Tidigare teorier kring positiva effekter på den ekonomiska tillväxten från ökade hälsoinvesteringar, lägre initialt BNP per capita och ökad livslängd förstärktes i denna undersökning. Hälsoinvesteringar och initialt BNP per capita visade ett statistiskt säkerställt samband till den ekonomiska tillväxten. Förväntad livslängd saknade signifikans, men stöds av tidigare forskning. Variabeln för HIV visade ett positivt samband på ekonomisk tillväxt vilket strider mot tidigare teorier. Sambandet kan dock förklaras av bristfällig data och låg signifikansnivå.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-32742
Date January 2017
CreatorsLjung, Mathilda, Lund, Matilda
PublisherSödertörns högskola, Nationalekonomi, Södertörns högskola, Nationalekonomi
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0033 seconds