ADHD är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna idag. Tidpunkten för diagnostisering skiljer sig dock åt mellan pojkar och flickor då pojkar generellt diagnostiseras under sina tidiga skolår och flickor i ungdom eller vuxen ålder. Att diagnostiseras i tidig ålder är viktigt för att få så bra förutsättningar som möjligt till stöd och framgång i livet. Lärarna är centrala aktörer när det kommer till upptäckt av ADHD. Detta då de tillbringar stor del av dagen tillsammans med barnen och då problem måste finnas i minst två miljöer för att utredning ska påbörjas. Denna uppsats har därför syftat till att undersöka sen diagnostisering av flickor med ADHD med utgångspunkt i hur lärare förstår diagnosen och sättet som den manifesteras hos barnen. Därtill har syftet varit att undersöka könsrollers påverkan på flickors synlighet utifrån lärarnas förståelse av diagnosen. Detta har gjorts genom en intervjustudie med låg- och mellanstadielärare. Analysen utfördes utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv för att undersöka vilka språkliga resurser lärarna använde sig av i förståelsen av diagnosen och de sätt som den manifesteras hos barnen. För att synliggöra könsrollernas påverkan på flickornas synlighet kompletterades uppsatsen med ett genusteoretiskt perspektiv. Analysen visade att diagnosen konstrueras som aktiv, synlig och tydlig vilket är överensstämmande med maskulina egenskaper. Detta leder till slutsatsen att lärarnas förståelse av ADHD baseras på en maskulin könsroll vilket påverkar synligheten för de barn som inte gör den maskulina formen av ADHD vilka är de otydliga flickorna. Synligheten påverkar möjligheten till upptäckt och därigenom påverkas också möjligheten till diagnos. / ADHD is one of the most common neuropsychiatric diagnoses today. However, the timing of diagnosis differs between boys and girls as boys are generally diagnosed during their early school years and girls in adolescence or adulthood. Being diagnosed at an early age is important for getting the best possible conditions for support and success in life. Teachers are key players when it comes to the detection of ADHD. This is because they spend a large part of the day with the children and when problems must exist in at least two environments for the investigation to begin. This paper has therefore been aimed at investigating the late diagnosis of girls with ADHD based on how teachers understand the diagnosis and the way it is manifested in the children. In addition, the aim has been to investigate the influence of gender roles on girls 'visibility based on teachers' understanding of the diagnosis. This has been done through an interview study with low and middle school teachers. The analysis was conducted from a discourse psychological perspective to investigate the linguistic resources teachers used in understanding the diagnosis and the ways in which it is manifested in the children. In order to highlight the influence of gender roles on girls' visibility, the essay was supplemented with a gender-theoretical perspective. The analysis showed that the diagnosis is constructed as active, visible and clear which is consistent with masculine characteristics. This leads to the conclusion that the teachers' understanding of ADHD is based on a masculine gender role which affects the visibility of the children who do not make the masculine form of ADHD which are the unclear girls. Visibility affects the possibility of detection and thus also the possibility of diagnosis.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-402877 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hansson Wallin, Tina |
| Publisher | Uppsala universitet, Sociologiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0054 seconds