Return to search

Synliggör distansundervisning att pojkar curlas? : En undersökning av sambandet mellan etableringen av svensk distansundervisning och utvecklingen mellan flickors och pojkars inrapporterade betygspoäng på de obligatoriska nationella proven i gymnasiet.

Vilka är effekterna av klassrummens digitala anpassningar i händelserna av en pandemi? Covid-19 har globalt sedan slutet av 2019 i olika omfattning och takt påverkat världsekonomin, den sociala mobiliteten och för Sverige likt många andra länder även skolbänken. Som ett led i stegen av Folkhälsomyndighetens rekommendationer som syftar till att motverka smittspridningen har klassrumsundervisning på riksnivå avlösts av olika hybrider av distansundervisning. Hur distansundervisningen påverkat Sveriges elever har varit ett föremål för debatt i de politiska rummen såväl som vid zoom-möten. Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan utvecklingen av flickors och pojkars betygspoäng på de obligatoriska nationella proven i ämnet engelska, matematik och svenska och etableringen av distansundervisningen i Sverige. Studien grundas på en Difference-in-Difference-in-Differences, en metod vars design utgår från inducerad slumpmässig variation. Nollhypotesen motsvarande att den logaritmerade genomsnittliga betygspoängen bland flickor och pojkar är likadan kommer via Welchs approximation testas för att se om utrymme finns för tolkningen att distansundervisningen kan ha påverkat trenden mellan betygspoängen och könstillhörigheten. Resultaten visar på att det inte går att avvisa att variationen i betygspoäng är orsakad av slump i engelska och matematik, men att skillnaden i genomsnittlig betygspoäng är statistiskt signifikant i svenska och har minskat mellan flickor och pojkar. Tre kompletterande hypotesprövningar görs på om andelen elever som fått underkänt betyg bland flickor och pojkar är signifikant lika i syfte att nyansera eventuella effekter av distansundervisningen, och för att undersöka om “Boys Will Be Boys” stämmer på de obligatoriska nationella proven. Resultaten på de kompletterande hypotesprövningarna är statistiskt signifikanta i respektive ämne och indikerar att skillnaderna minskat mellan flickor och pojkar. Modellen tar inte hänsyn till andra förklarande variabler än kön, varpå det uppmuntras till att tolka resultaten i ljuset av en inledande debatt kring könssegregationen i skolan.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-466299
Date January 2022
CreatorsWennman, Marica, Olofsson, Sofia
PublisherUppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0024 seconds